(19/1-22) En helt fantastisk dag börjar gå mot sitt slut. Alla tvivel om Bacalar försvann idag. Sjön är verkligen så vacker och färggrann som man ser på bilder på nätet! Man måste bara se den med egna ögon för att tro att det är sant. Sjö bildades på grund av en kombination av flera cenoter, som skapade sjön över tid. Laguna de Bacalar har förundrat sina besökare gång på gång med sina fantastiska nyanser av blått och turkos och även mig. Sjön är 42 km lång och endast ett par kilometer bred på bredaste stället. Byn Bacalar där jag bor, ligger på västra sidan av sjön och är mysig och lugn plats. Snacka om perfekt ställe att koppla av.

Jag hyrde en cykel idag vilket var ett smart drag. Hotellet har nästan helt nya enkla cyklar med en växel (vilket räcker gott och väl här) och tar 150 pesos per dag i hyra för dom. Väl värt. Först cyklade jag till Cenote Cocalitos (som egentligen inte är en cenote utan en liten vik i Bacalar-sjön). Inträdet kostade 50 pesos. Det blev en kort simtur där innan jag cyklade vidare till Cenote Azul. Cenote Azul blev min första cenote i Mexiko. Jag tyckte den var jättebra. Sedan priset dessutom: 25 pesos! Gran Cenote kostar alltså tjugo gånger mer! Den är säkert ännu finare men sjuka skillnader ändå.

Eftermiddag och kväll blev det att äta och dricka gott runtom i byn. Något som är mycket trevligt. Utbudet på mat är hyfsat bra här måste jag säga. Sedan är ju maten här i Mexiko överlag en riktig höjdare. Det är svårt att misslyckas. Jag har dock fått en mer komplex tillvaro då det gäller val av restaurang/mat. Den 17 december fick jag diagnosen celiaki, vilket gör att jag inte får äta gluten något mer i mitt liv. Detta är ett första test för att se om jag klarar av att resa ute i världen utan att bli alltför sjuk genom att i möjligaste mån undvika gluten. Hittills har det väl gått hyfsat. Eftersom diagnosen är så pass ny så hann jag inte lära mig allt hemma innan heller. Det får ta tid. Men just nu handlar det om att läka tarmen, vilket kan ta många månader, kanske ett år. Måendet blir snabbt bättre vilket är skönt. Immunförsvaret behöver inte fajtas med det vanliga intaget av gluten längre. Jag var mycket sjuk ända fram till någon månad innan avresa. Vid en period hade jag diarré två och en halv månad i sträck och en viktnedgång på tio kilo! Kraftigt illamående i stort sett nästan all vaken tid också, vilket tär rejält mentalt när det pågår lång tid. Det känns som ett mirakel jag ens är här i Mexiko, något jag inte trodde fanns på kartan för bara någon månad sedan. Jag är ytterst tacksam för att jag fått en diagnos. De senaste två åren har varit mycket besvärliga och en enda lång kamp för en diagnos. En sak jag saknar väldigt mycket märker jag, är att ta en öl i detta varma, härliga klimat. Det är bara att glömma! Däremot har jag börjat testa mig fram med olika viner. Det är bara att anpassa sig till den nya verkligheten. Jag har aldrig gillat vin, men så var det ju med öl en gång i tiden också.


(18/1-22) Buss med avgångstid 12.00 från Tulum med destination Bacalar. Bussen rullade iväg klockan 12.05. ADO verkar otroligt punktliga och det är väl organiserat med stora fina Volvo-bussar. Sätena är bland det skönaste jag träffat på i en buss. Det känns nästan som att sitta i en fåtölj. Biljetten kostade 324 pesos.

Efter närmare tre timmar i bussen hoppade jag av i Bacalar och promenerade de två kilometer jag hade till mitt bokade hotell. På vägen till hotellet fick jag se mycket av Bacalar som verkar vara en sömnig liten stad. Det staden är mest känd för är den vackra Bacalar-sjön. Det klara vattnet och sjöns fina färger har gjort den lilla orten känd på turistkartan. Turismen är långt ifrån välutvecklad ännu, och det känns som att det är långt till de mängder av turister man ser i Tulum eller Playa del Carmen.

Jag tillbringade resten av dagen med att strosa runt i Bacalar. Det är en charmig liten ort med 11500 invånare. Det återstår nu för mig att se om detta var ett bra val av destination eller inte. Informationen på nätet består av mycket gammalt och inaktuellt. Det sägs att sjön inte är lika fin längre. Jag ska försöka ta reda på varför. I övrigt ska jag inte göra många knop här. Det verkar vara ett perfekt ställe för avkoppling som dessutom verkar vara väldigt säkert för turister.

Däremot så kan jag tänka mig att det trafikeras en hel del olagliga substanser i krokarna här i och med närheten till gränsen i Belize. Men det är ju inget som vanliga turister kommer i kontakt med. Polisnärvaron verkar ligga på ett minimum här, vilket är ett gott tecken.