Guatemala, El Salvador, Honduras och Mexiko 2024

Guatemala City, Guatemala

(17/2-24) Jag bestämde mig för att bara ta det lugnt idag. Det blev vända till Guatemalas största shopping center, Oakland Mall, som ligger ungefär en kilometer från mitt hotell. En lagom promenad. Jag har ätit gott och bara njutit av min sista heldag i Guatemala för den här gången. Min resa i Centralamerika har varit trevlig och jag är väldigt nöjd med genomförandet. Hade jag haft mer tid på mig hade det blivit ännu lite bättre.


(16/2-24) Idag har jag utforskat Zona 10 (där jag bor), Zona 9 (ligger i direkt anslutning till Zona 10) och Zona 4 (ligger i direkt anslutning till Zona 9) till fots. Enligt svenska UD är Zona 4 en av de zoner som rankas som mycket farlig. Som vanligt verkar informationen inte varit särskilt färsk. Det verkar som att Zona 4 genomgått en successiv förvandling till det bättre de senaste 4-5 åren. Det förefaller en hipster-zon i dagsläget. Zonen har trevliga restauranger och caféer samt en hel del häftig graffiti. Runt fyra timmar blev dagens sightseeing plus lunch i Zona 4. Det var riktigt kul att få en inblick i dessa tre zoner och därmed lite mer förståelse för Guatemala city.

Eftermiddag och kväll spenderades i och kring mitt hotell i Zona 10. Förberedelser och planering pågår för min sista heldag i Guatemala City och Guatemala imorgon samt inför min resa till Mexiko i övermorgon.

På kvällen blev det utgång på Happy Beer Corner och The Lobby. The Lobby var bra med mycket folk.


(15/2-24) En ny huvudstad att utforska är alltid något utöver det vanliga för mig. Guatemala City är en stad jag har hört mycket om genom åren. Stefans pappa Karim bodde i staden i sex år innan han flyttade hem till Sverige. En av de stora anledningarna till flytten var den våldsamma och omfattande kriminalitet som ständigt är närvarande på gatorna här. Som vanligt i Latinamerika är skillnaden mellan fattig och rik enorma. Detta avspeglar sig i att de fina stadsdelar som finns känns som en helt annan stad eller till och med annan värld. Här i Zona Viva har jag precis den känslan. Även om det med all säkerhet förekommer brottslighet på gatorna här också, så lär det skilja sig dramatiskt jämfört med resten av staden.

Frukosten på hotellet var fantastisk. Stor, fin buffé och högklassig service. Mitt fokus idag var Zona 1 (Centro Histórico). Börja med att beta av några sevärdheter jag hade antecknat som måsten och sedan slumpmässigt utforska så mycket som möjligt av området fram till sen eftermiddag.

Jag började med att boka en Uber till Parque Central (Plaza de la Constitucion) som är hjärtat i Zona 1. Därifrån utforskade jag flera kyrkor och parker samt efter lunch även Mercado Central (centrala marknaden). Lunch intogs på fina Restaurante El Adobe som ligger en bit söder om Parque Central. Efter 6-7 timmar i Zona 1 tog jag en taxi tillbaka till hotellet i Zona Viva. Jag kände mig mycket nöjd med dagen när jag vid middagen på grekiska restaurangen Del Griego satt och reflekterade över dagen. Precis som igår var jag lite nervös över säkerheten i Zona 1. Det gick snabbt över. Det rörde sig lite mysko folk här och där när man började komma i utkanten av zonen, men inget värre än i vilken storstad som helst i världen. Utslagningen känns dock väldigt närvarande överallt. De centrala delarna av Zona 1 patrulleras av polis vilket förmodligen gör att den värsta kriminaliteten hålls borta. Samtidigt så är det våldskapital gängen besitter här väldigt stort. Jag försöker hela tiden hålla koll på vad som sker runt omkring mig och helst bara ta fram kamera eller telefon när det känns säkert. Det här gör självfallet att fotograferandet inte kan utövas på samma sätt som i många andra delar av världen.

En otrevlig sak värd att nämnas var att jag i Zona 1 såg en övergiven buss vid en genomfartsgata med skotthål i framrutan. Mord på busschaufförer sker med jämna mellanrum här och det kändes riktigt olustigt att tänka på det medan jag gick lite snabbare och tog mig tillbaka i riktning mot Plaza de la Constitucion.

När jag höll på att boka Uber tillbaka till hotellet kom en dam fram och sa till mig på engelska att jag inte borde ha telefonen framme. Vid ett par andra tillfällen blev jag konfronterad av skumma typer som sa något på spanska. Det är möjligt att det endast handlade om tiggeri. Att int mötas med blicken och gå vidare är den enda medicin jag har mott det. Totalt sett så kände jag mig säkrare och säkrare ju längre tiden gick i Zona 1. Detta gjorde att jag blev modigare och modigare med kameran.

Kvällen blev väldigt lugn och jag kände mig trött efter att ha gått större delen av dagen. Det är i stort sett perfekt klimat för att utforska till fots. Runt 25 grader mitt på dagen var det idag. Tänk att jag fått uppleva gatorna i Guatemala City på egen hand. Ända fram till idag var jag osäker på om jag skulle fixa det. Den personliga säkerheten är mycket svår att göra en bedömning av på förhand. All information som finns på nätet är färskvara och ofta stöter man på gammal information. Att denna stad är många gånger farligare än andra storstäder i världen är jag dock säker på.


(14/2-24) Upp vid 8-tiden för att göra mig i ordning och packa ihop inför resa till Guatemala City. Jag bokade bussbiljett online igår med bussbolaget Transportes Monja Blanca som kör mellan Cobán och Guatemala city. Biljetten kostade 24 USD och det är en resa på ungefär Stefan och Stephanie hade planerat att vi skulle äta frukost på ett anrikt ställe inne i Cobán innan dom skjutsade mig vidare till bussterminalen. Frukosten var fantastiskt och fler släktingar dök upp medan vi satt och åt och anslöt sig till oss. När det kom fler och fler var jag tvungen att fråga Stefan hur alla personer ens kunde veta att vi skulle äta frukost där. Då visar det sig att dom har en whatsapp-grupp där många släktingar är medlemmar. Stefan eller Stephanie hade lagt in tid och plats där, vilket förklarade det hela.

Som vanligt är det alltid jobbigt att ta farväl och denna gång kändes det lite värre än vanligt efter det fantastiska omhändertagande jag fått av familjen. Vi lär nog fortsätta att hålla kontakten och lovade varann att vi skulle träffas snart igen.

Bussen kom iväg nästan prick 11.00 som var avgångstiden på min biljett. Bussen gjorde ett stopp för mat efter ungefär halva tiden och resan till Guatemala City tog ungefär fem timmar.

Jag har under en tid varit lite nervös för att åka till Guatemala city på grund av stadens mycket omfattande kriminalitet som ofta dessutom är väldigt våldsam. Turister blir offer lite nu och då. Dom som gör motstånd vid rån dödas också ibland.

När bussen rullade in i de norra delarna av staden satte jag för första gången på denna resa på mig mitt nyinköpta moneybelt. Det är både tunnare och bättre än det förra jag hade som var av märket Haglöfs. Sätter jag på mig bältet så att delen med väskan hamnar på ryggen blir det som allra bäst. Då syns inte bältet överhuvudtaget under kläderna. Vi fastnade en stund i en massa trafik men till slut släppte. Strax innan bussen var framme vid terminalen och slutdestinationen i Zona 1 i Guatemala City bokade jag en Uber via appen. Tajmingen på bokningen hade inte kunnat blivit bättre. Precis när jag plockat ur min stora ryggsäck som förvarades i bussens bagageutrymme rullade taxin in bredvid bussen. Det var bara att hoppa från buss till taxi. Mycket säker transfer! Taxiresan till hotellet (som ligger i Zona 10) var ungefär fem kilometer lång och kostade 35 Quetzales.

Trots att jag åt lunch under stoppet på bussresan så var jag extremt hungrig när jag kom fram. När det sedan dessutom visar sig att det ligger en McDonald’s endast ett stenkast från hotellet kunde jag inte hålla mig. Jag gick in och beställde ett par Big Mac och en apelsinjuice. Tanken var att jag skulle äta på restaurant ett par timmar efter det men det blev inte av. Däremot så tog jag en promenad efter mörkrets inbrott runt gatorna där jag bor. Det var bra för mig att redan ikväll få se hur Zona Viva (Zona Viva är en mindre del av Zona 10) ser ut kvällstid. Zona 10 är Guatemala city’s bästa zon (sett till kriminalitet) och Zona Viva den bästa delen i Zona 10. Jag tog kväll tidigt och gick på rummet för att planera morgondagen som bör bli riktigt intressant. Jag ska göra mitt bästa för att försöka undvika att bli rånad eller till och med något ännu värre. Tyvärr så finns det inga garantier att det inte händer en något. Man får försöka riskhantera bäst man kan och hoppas på det bästa. Just nu så verkar Zona 1, Zona 4, Zona 9 och Zona 10 bli de enda zoner (av 22 zoner totalt) jag kommer att besöka under min vistelse i Guatemala. Dessa fyra zoner är såklart inte heller fria från kriminalitet, och särskilt inte Zona 1 som verkar vara den farligaste av dessa fyra. Alla andra zoner känns helt onödiga att befatta sig med. Man har helt enkelt ingen anledning att besöka dom.

Mitt hotellrum under vistelsen i Guatemala City.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.