(20/1-23) Tre timmar på stranden idag, delvis i skugga då det skulle vara omöjligt annars. Stranden och vattnet är av mycket hög klass. Misstänker att det delvis kan bero på att naturen har fått vila under nästan tre år på grund av pandemin. Upplever (som jag nämnde igår) stranden finare nu än år 2005! Fortsatt illamående hela dagen och svag i kroppen men annars är allt annat bra. Åt indisk mat igår kväll till middag och även till lunch idag. Var så sugen på grillad kyckling men har inte vågat mig på den thailändska ännu på grund av att jag inte fått bra svar på vad marinaden innehåller. Chicken Tikka på indisk restaurang där man kan kommunicera med en indier som pratar flytande engelska var det jag behövde. Till middag körde jag chicken fried rice på thai-restaurang. En mycket simpel thairätt. Jag gick så långt att jag till och med beordrade dom att även ta bort fisksåsen! Det resulterade i den tråkigaste måltid med thaimat jag någonsin ätit i Thailand. Just nu spelar det mindre roll, det viktigaste är att maten är säker. Det finns tyvärr ändå en icke försumbar risk kvar. Korskontaminering. Jag behöver hur som helst strikta till det under åtminstone några dagar för att se om illamåendet försvinner. Illamåendet tar på psyket och jag tror att hösten 2021 med tre månader av illamående varje dag sitter i mentalt ännu. Nu är jag klar för idag med dom obligatoriska hälsoproblemen.
White Sand Beach var återigen underbar idag. Vädret har varit helklart hela veckan här på Koh Chang. Dessutom är det lite svalare än övriga delar av året. Det är längesen jag var på en resa där jag träffar så pass många svenskar på en och samma plats. Många man pratar med har som jag varit i Thailand väldigt många gånger. En hel del har tröttnat på södern sedan länge och ser att dom får mycket mer för pengarna i den här delen av landet utan att tumma på kvalité.
Idag fick jag reda på att lagen inte tillåter mer än två våningar höga byggnader vid stranden och fyra våningar på andra sidan vägen. Det påminner mig om det jag hörde förr i tiden på Koh Samui. Det är bara att hoppas att dom håller sig till det även i framtiden.
Generellt sett är jag mycket imponerad på att det inte skett mer utveckling här med megaresorter och gigantiska shoppingcenter och annan infrastruktur som i södern. Det är ju dessutom endast runt 30 mil till Bangkok. Någon eller några i maktposition måste ha lyckats bra med att hålla tillbaka det här vilket inte är lätt i Thailand när dom stora pengarna trycker på.
Detta var min sista heldag på Koh Chang för denna gång. Jag får se om jag kommer tillbaka igen under denna resa eller någon gång i framtiden. Ön är svårslagen om man vill ha lugn och ro och fantastiska stränder. Det finns lite uteliv också. I precis lagom mängd. Att hyra motorcykel rekommenderas starkt trots de risker som är förknippade med det. På en sån här ö gör jag personligen ofta undantag och hyr motorcykel. Allt är vänligare och lugnare än på större orter på fastlandet. Trafiken, poliserna och uthyrarna. Jag kollar alltid först med hotellet om dom kan hjälpa till med den biten. Perfekt att kunna återlämna på hotellet när man är klar. 250-350 baht per dag är priset som gäller i dagsläget på Koh Chang. Jag betalade 350 Baht och fick då en motorcykel på 160 kubik istället för 125 vilket inte alls är fel med tanke på öns många branta backar.
En sak jag ville göra under detta besök som inte blev av 2005 var att besöka resten av öarna i skärgården här. En del av dom sägs vara mycket vackra. Tyvärr orkade jag inte riktigt med det så det blev inget denna gång heller. Bara det är tillräcklig anledning att återvända till denna del av Thailand igen.
Alla bilder ovan från mysiga White Sand Beach, Koh Chang.
(19/1-23) Ett par timmar på stranden med en kropp och hjärna i total slow motion. Hjärndimma. Stranden och vattnet på White Sand Beach är bättre än hur jag minns det från år 2005. Det är verkligen en positiv överraskning.
Något hände med kroppen efter lunch igår. Jag ställde in alla planer för dagen för att ge kroppen en chans att återhämta sig. Det lutar åt att jag fått i mig gluten, men det är mest en spekulation då jag inte vet riktigt hur jag reagerar på det. Denna resa är en bra test på det sättet. En hel del symptom stämmer på det. Jag kämpar på med maten men det har varit besvärligare än jag kunde föreställa mig innan resan. Trots att jag har hjälp från thailändare som är duktiga på matlagning. Den person jag känner som kan mest om thaimat och som även kan kommunicera bra på engelska bor i Nederländerna så det är chatt som gäller. Imorgon är det en ny dag och jag ser fram emot att få må bättre då. Det blir nog bra till slut. Jag är fortfarande i början av lärandet om denna sjukdom. Det ordnar sig på ett eller annat sätt.
(18/1-23) Idag har det faktiskt varit häng vid poolen istället för stranden. Med en sådan fin strand som White Sand Beach bara några meter bort är det ett stort undantag att välja poolen istället. Lite planering av resan framöver har jag sysslat med idag och dagen har även bestått av lite mer studier av thailändsk mat. I morse drog jag ut på min andra löprunda vilket var trevligt. Då jag inte vet om kroppen fungerar som den ska då det gäller näringsupptag vill jag inte köra för hårt med löpningen. Vädret har hela tiden varit fantastiskt här på Koh Chang. Allmänt lite högre temperaturer än det var i Pattaya men ändå relativt behagligt klimat. Imorgon blir det en mer aktiv dag om hälsan vill mig väl.
(17/1-23) En mycket lugn dag med sol och bad. I övrigt var jag väldigt trött efter gårdagens bravader. Magen har betett sig bättre idag och jag hoppas nu verkligen att det fortsätter så. Jag har som vanligt kämpat med maten. Fortast jag går till en ny restaurang är det problem med att göra sig förstådd. Ibland möts man av fullständigt oförstånd. Det är det mest frustrerande här. Samt det faktum att många rätter inte verkar kunna vara utan kryddblandningar som Knorr och RosDee. Sojasås och ostronsås var det jag hade lärt mig innan resan att jag ska försöka undvika medan Knorr och RosDee dök upp under min första vecka i landet. Jag börjar mer och mer överväga att endast försöka få dessa två ingredienser borttagna ur beställd rätt. Det borde rimligen vara mycket värre med vete tillsatt i en kryddblandning än sojasås med vete som ingrediens där glutenhalten rent teoretiskt skulle kunna vara mycket låg på grund av att det försvinner i tillverkningsprocessen. Det verkar snurra runt i huvudet på thailändarna när jag visar dom på thailändska att jag inte tål sojasås, ostronsås, RosDee och Knorr. Dom förstår ofta inte hur dessa ens kan innehålla vete och då utvecklar sig det hela till en stor förvirring när denna personen sedan ska kommunicera med kökspersonalen. Det är med det här som med mycket annat i livet. Vissa dagar känns jobbigare än andra. En del dagar känns det som att jag bara vill ge upp. Just nu reser jag inte runt och upptäcker nya platser som jag oftast gör på mina resor. När jag gör såna resor är matsituationen såklart ännu jobbigare. Trots det upplever jag Thailand riktigt besvärligt. Hittills det besvärligaste landet jag besökt efter min diagnos.
(16/1-23) Denna dag utvecklade sig till en riktigt bra dag. Efter frukost bestämde jag mig för att hyra en motorcykel. Dom svenska grabbarna rekommenderade mig att hyra via hotellet. Det tyckte jag var en kanonbra idé. Faktum är att jag ofta brukar göra så då det praktiska blir så mycket enklare. Obefintligt pappersarbete då hotellet redan vet vem jag är då passet kopierades vid check-in. Det bästa är att bara kunna lämna motorcykeln på hotellet efter att hyrestiden gått ut. Jag brukar vara lite återhållsam med att hyra motorcykel men gör ofta undantag när jag befinner mig på en liten ö med relativt lite trafik. Den nordvästra sidan av ön har lite mer trafik än resten av ön. Allra mest trafik är det mellan piren för färjorna till fastlandet och White Sand Beach. Jag hade bestämt mig för att köra från White Sand Beach (där jag bor) till vägs ände i den sydöstra delen av ön. När jag var här och körde motorcykel 2005 gick huvudvägen inte riktigt runt hela ön. Det gör den inte nu heller. Efter att ha kört längst ner på ön och besökt en gullig liten fiskeby så körde jag tillbaka norrut igen. När jag körde söderut såg jag en avtagsväg till en strand som heter Long Beach. När jag körde tillbaka och såg avtagsvägen igen så ser jag en skylt ”Long Beach 12 Km”. Bestämmer mig för att åka och kolla på Long Beach. När jag kom fram till Long Beach så kändes stranden som en liten besvikelse. Visst, den är ganska ödslig då den är så pass svår att ta sig till, men själva stranden är inget speciellt. Till och med White Sand Beach är mycket finare. Däremot så var vägen dit bland de häftigaste jag kört. Riktigt vacker natur hela vägen med områden av regnskog och vackra utsiktsplatser över ett hav med fantastiska färger. Vägen är relativt farlig då den är väldigt smal och kurvig. Det är även en del riktigt branta backar.
Bilder ovan från en fantastisk dag på motorcykel längs den östra sidan av Koh Chang. För första gången tog jag mig ända till Long Beach.
Jag kom inte tillbaka till hotellet förrän vid 17-tiden. Efter att ha lämnat lite grejer på rummet utnyttjade jag att jag hade motorcykel till att åka och handla lite på Big C. Big C ligger ett par kilometer söder om White Sand Beach. På White Sand Beach finns det en Mini Big C. Den brukar jag promenera till.
Det jag kan konstatera efter dagens utflykt är att Koh Chang har mycket vacker natur. Samtidigt märker jag att naturen är mycket mer utsatt för mänsklig påverkan än vid förra besöket till besökte ön. Men det är väl en ofrånkomlig utveckling tyvärr. Särskilt med tanke på att det passerat 18 år.
På kvällen blev det dessutom utgång vilket även det blev mycket lyckat. Nattlivet är lite begränsat men det är fullt tillräckligt. Jag var bland annat på Rock Bar där det var ett band med tre thailändare som gjorde bra versioner av gamla hårdrocksklassiker. Jag kom till sängs runt 2-tiden. En fullspäckad dag!
(15/1-23) Vid frukosten på hotellet träffade jag två svenskar, den ena från Göteborg och den andra från Umeå. Båda två är närmare 60 år och det visade sig att dom bor på samma våningsplan som mig på hotellet. Precis som mig reser dom ensamma. Vi satt och snackade om allt möjligt relaterat till Thailand i nästan en timme efter frukost. Göteborgaren var i Thailand första gången 1987! Själv kom jag hit första gången i september 1991.
Utsikten från mitt boende på Koh Chang. Dessa bilder togs innan frukost första morgonen på ön. Vägen på bilderna är huvudvägen runt ön, här bakom White Sand Beach.
En härlig förmiddag spenderades på White Sand Beach här på Koh Chang. Klart väder på min första heldag på Koh Chang. Jag håller som bäst på att försöka fixa min första solbränna utan att bränna mig. Efter lunch vid 14-tiden tog jag en kopp kaffe och en stund senare började jag må dåligt. Tillbaka på rummet visade det sig att mina första magproblem nu uppstått. Det är bara att hoppas på att det är något annat än celiakin som är anledningen till problemen. Jag tog det bara lugnt under sen eftermiddag och kväll. Tror det är viktigt att man låter kroppen vila om man utsatts för gluten då immunförsvaret lär gå på högvarv. Precis som jag läst från så många håll så är Thailand inget lätt resmål för folk som inte tolererar gluten. Jag hoppas såklart att detta inte blir så långvarigt. Det sämsta scenariot är att det blir värre och värre dag för dag. Nu gäller det att vara stark mentalt och försöka tänka positivt.
(14/1-23) Efter en sex timmar lång resa från Pattaya är jag efter närmare 18 år tillbaka på fina Koh Chang! År 2005 i mars var jag här med mina föräldrar i tio dagar. Jag bor på White Beach bara några meter ifrån det hotell vi bodde på den gången. Jag minns inte vad hotellet hette och trots att jag kollat runt i området lyckas jag inte lokalisera det. Denna webbsida startades några månader efter den fantastiska resan som även gick till Laos. Det blev också mörkt i samband med att jag gick runt och försökte lokalisera den avlånga byggnaden som gick från vägen ner till stranden. Jag får väl fortsätta titta runt lite mer imorgon. Hotellet var riktigt fint och mysigt och jag minns rummen som igår. Detta är en riktig nostalgitripp för mig alltså. Dessutom så är Koh Chang värt mer än bara ett besök. Regnskog och djungel, korallrev och höga berg (högsta berget mäter 744 meter över havet) samt vackra stränder. det blir fantastiskt kul att spendera några dagar här och fortsätta utforska ön lite mer.
Att återse Koh Chang efter nästan 18 år var rörande. Lummiga, fina Koh Chang!.
Företaget 35 Group Pattaya tog mig till Koh Chang från Pattaya för 650 Baht. Jag bokade online men besökte även kontoret i Pattaya fysiskt för att kolla att bokningen var bekräftad. Man blir upphämtad vid sitt hotell i Pattaya och skjutsad hela vägen fram till hotellet på Koh Chang. Jag är helnöjd med resan och jag kommer att skriva en positiv recension. Med tanke på det relativt låga priset hade jag inte så höga förväntningar. Det fanns även en del riktigt dåliga recensioner på nätet om detta företag. Idag stämde dessa dåligt vilket jag är tacksam för.