(6/10-26) Det har varit ett par lugna dagar i Praia och jag har fått tillfälle att fixa det sista gällande planeringen av den här resan. Redan en vecka innan jag lämnade Brasilien avbokade jag ett flyg från Praia till Senegals huvudstad Dakar. Tanken var att besöka Senegal och även passa på att besöka Gambia samtidigt. Efter dom två länderna var planen att avsluta resan i Marocko och flyga hem från Marrakech. Det visade sig hopplöst att hitta en flygbiljett under 9-10 000 kronor till Casablanca som är den enda staden i Marocko som det går direktflyg till från Dakar eller Banjul. Det fick mig att omvärdera det hela. Jag fick tillbaka 80 % av flygbiljetten med Air Senegal. Hoppet om att åtminstone kunna åka till Marocko på ett hyfsat smidigt kvarstod. Innan jag lämnade Brasilien löste jag det genom att boka flyg från Praia till Porto i Portugal och därefter ytterligare två flyg. Porto till Marrakech och därefter Marrakech till Stockholm. Planen var att passa på att se Porto i 3-4 dagar och sedan spendera ungefär två och en halv vecka i Marocko. Igår satt jag och försökte planera ihop Marocko-vistelsen. Det visar sig att nästan alla hotell är fullbokade i dom städer jag planerat att besöka vilket medför att priserna är astronomiska, särskilt med Marocko-mått mätt. Jag bestämde mig för att sova på saken för att idag ta ett bättre beslut. Beslutet är nu taget. Jag hoppar över de två flygen (Porto till Marrakech med Ryanair och Marrakech till Stockholm med Norwegian) och har nu ikväll köpt ytterligare en flygbiljett från Porto till Stockholm med Norwegian. 3200 kronor kostade de två flygen jag hoppar över. Varför jag säger hoppar över är att det inte är någon mening att avboka dom då jag inte får en krona tillbaka. Då finns det åtminstone en liten chans att något av dom ställs in och jag får ersättning. Sammanfattningsvis har jag nu plockat bort tre länder i Afrika jag skulle ha åkt till. Just nu känns det lite tråkigt men samtidigt känns det som att beslutet är det rätta. Jag fick lov att boka ytterligare några nätter i Porto för att matcha flygbiljetten hem till Sverige. Porto är väldigt dyrt just nu också. I stort sett så börjar Europa blir för dyrt för min del och det känns skönt att ha varit i alla länder på fastlandet i Europa medan det var hyfsade priser. Samtidigt får man bra kvalité för pengarna så det är inget jag klagar över. Förr om åren var oktober en relativt billig månad i Portugal. Det är det inte längre. Över 1000 kronor natten för väldigt simpla hotell utan frukost i Porto känns lite överdrivet. Jag tror dessutom det är ett eller flera större evenemang som pågår under min vistelse i staden. Hur som helst så ska det bli kul att få se Porto ordentligt. Portugal är definitivt ett av mina favoritländer i Europa och det är min första gång till Porto.
(4/10-26) En liknande dag som igår förutom att jag bara gick till Prainha Beach och badade under förmiddagen. Det är riktigt varmt här. Varmare än vad jag är van vid från Brasilien. Eftermiddag och kväll präglades av lite strul med magen. Förhoppningsvis är det inget allvarligt.
(3/10-26) Idag var planen att kolla in två centrala stränder här i huvudstaden. Prainha Beach och Quebra Canela Beach. Stränderna ligger bara 5-600 meter ifrån varann och Prainha ligger närmast stadsdelen Plateau (där jag bor). Jag tycker Prainha var finare så efter att ha besökt först Prainha och sedan Quebra Canela gick jag tillbaka till Prainha och spenderade några timmar där och badade och solade lite. Vid 13-tiden tyckte jag det var lagom att gå tillbaka till Plateau och ta en dusch samt äta lunch. Skönt med en dag endast till fots.
Lite bilder från min promenad från Plateau till stränderna Prainha och Quebra Canela för lite sol och bad.
Jag blev rätt så trött på maten i Brasilien efter lite över fem veckor där. Maten här börjar redan kännas lite tråkig. Priserna är liknande som i Brasilien. Det är 120-200 kronor som gäller varje gång man äter på restaurang. Kvaliteten på maten höll dock högre klass i Brasilien. Återigen är det lite förvånande med dessa priser när man tittar på medelinkomsten för dessa länder. Jag tjatar om det men det är verkligen slående. Portugal har billigare och mer prisvärd mat och dryck som jämförelse.
(2/10-26) Det har varit en fullt godkänd första heldag här på ön Santiago. Egentligen så hade jag nästan en heldag här igår också i och med att jag anlände väldigt tidigt på morgonen. Min plan idag var att ta mig till Cidade Velha genom att åka aluguer (delad minibuss). Jag hade tagit reda på att bara en kort promenad fån mitt hotell ligger gatan där dessa aluguers avgår för destinationer över hela ön. När jag kom dit visade det sig vara mycket enkelt att hitta en minibuss till Cidade Velha. Jag visste att priset till Cidade Velha skulle vara 100 CVE så jag hoppade bara in i minibussen utan att fråga. Det är i stort sett nästan alltid en dum idé att göra så utan att komma överens eller åtminstone i det här fallet fråga om priset innan. Minibussen fylldes upp väldigt snabbt och vi var på väg. Det visar sig att landskapet är väldigt kuperat och relativt kargt med begränsad växtlighet. Då det är slutet av regnsäsongen nu (augusti-oktober= så är det som grönast denna årstid. När vi kommer fram ger jag chauffören två stycken 50 CVE-mynt och han accepterar dom direkt. För en gångs skulle hade jag alltså inte en gammal prisuppgift och jag blev heller inte blåst på grund av att jag sticker ut som rest. 100 CVE är ungefär 10 kronor så det hade inte gjort mig särskilt mycket om jag hade fått betala det dubble. Det här var mest en bra test för att få känna av attityden gentemot turister här. Det började alltså bra.
Cidade Velha är Kap Verdes äldsta stad och den första europeiska kolonialstaden i tropikerna, grundad år 1462. På grund sin unika historia blev staden ett världsarv år 2009. Staden var en viktig hamn under den transatlantiska slavhandeln. Skepp som förde varor och människor mellan Afrika, Europa och Amerika stannade ofta här. Det gjorde platsen rik men också en centralpunkt för en mörk del av historien. Jag promenerade runt i de centrala delarna av staden (egentligen mer som en liten by) och kollade in kyrkan Igreja de Nossa Senhora do Rosário och Pelourinho som är ett historiskt monument i marmor som användes under den portugisiska kolonialtiden för att offentligt straffa och förödmjuka brottslingar och upproriska slavar. Under historien fyllde skamstoden två huvudsakliga funktioner: Som en symbol för kolonialmakten fungerade den som ett synligt tecken på den portugisiska kungamaktens rättskipning och administrativa närvaro i området. Eftersom staden Ribeira Grande (numera Cidade Velha) var en central knutpunkt för den transatlantiska slavhandeln, bands slavar som försökt fly eller gjort uppror fast vid denna skamstod för att piskas och torteras inför allmänheten. Idag är skamstoden i Cidade Velha ett av Kap Verdes äldsta bevarade koloniala monument och utgör en central del av staden. Den står kvar som en historisk påminnelse om landets förflutna och slavhandelns mörka historia.
Rua Banana var en intressant gata som bara en ligger en bit från skamstoden. Det är en av de äldsta gatorna i tropikerna med traditionella hus som har halmtak. Som avslutning på mitt besök i Cidade Velha promenerade jag upp till Forte Real de São Filipe som är en stor fästning på kullen ovanför staden som byggdes för att skydda området mot pirater. Det blev lite dålig tajming att göra den relativt branta promenaden upp till fästningen precis mitt på dagen. Det var riktigt varmt och jag var dränkt i svett när jag kom upp. Inträdet var på 500 CVE. Utsikten från fästningen är otrolig och förutom att man ser långt ut över havet så ser man ut över dalen ovanför staden som heter Ribeira Grande (eller Calabaceira-dalen). Dalen fungerar som en grönskande oas mitt i det annars torra landskapet på ön och har ett eget mikroklimat med ett ständigt vattenflöde. Den är fylld av odlingar där lokala bönder odlar sockerrör, mango, bananer och kassava. Under slaveritiden användes den djupa, vegetationsrika dalen som en flyktväg för slavar som lyckades rymma från staden och sökte skydd uppe i bergen. Längs dalgången ligger små familjeägda destillerier som tillverkar grogue, Kap Verdes traditionella rom gjord på dalens egna sockerrör. Jag hade tänkt att ta en promenad upp från byn efter att jag kommit ner från fästningen men hade vid det laget tappat all ork så jag tog en aluguer tillbaka till Praia istället. Kände mig lite illamående och hade förmodligen fått lite väl mycket stark sol på mig. Eftermiddag och kväll spenderade jag i Plateau. Det här blev en alldeles lagom start på min vistelse här och jag är väldigt nöjd med dagen.
Bilder ovan från Cidade Velha.
(1/10-26) Äntligen ett nytt land! Det första nya landet denna resa. Vid 20.30-tiden lämnade jag lägenheten på Edificio Andrea Priori för att åka till flygplatsen. Jag hade flyg med avgångstid klockan 00.05 till Praia (huvudstaden på Kap Verde) med Cabo Verde Airlines. Taxiresan kostade ungefär 25 kronor. Flygplatsen ligger endast 4-5 kilometer från lägenheten och bara 1.5 kilometer från stranden (Boa Viagem) och det tog bara en kvart dit med taxin. Jag hade med andra ord över tre timmar tillgodo på flygplatsen innan avgång. Det skulle visa sig vara viktigt. Recifes flygplats är väldigt lättnavigerad och den ländes relativt liten för en så pass stor stad. Den känslan till trots så är flygplatsen en av nordöstra Brasiliens mest trafikerade flygplatser. Incheckningen (eller bagage drop) gick bra. Inga frågor om gula febern vaccination eller om jag hade skaffat det man kallar för statlig flygplatssäkerhetsavgift för 350 kronor. Inte ens någon fråga om onward ticket. Nästa anhalt, säkerhetskontrollen, var ren katastrof. När jag kom dit var det en kö på ungefär 50 personer och väldigt lugnt. Efter tio minuter i kön hade tio personer processats! Till slut tappade en person framför mig tålamodet. Jag fick för mig att han hade flyg till Lissabon och att det började närma sig avgång. Han började skrika och skälla på personalen. Jag förstod honom då jag under en ganska lång tid iakttagit de anställda vid kontrollen och försökt förstå vad det var som tog sådan tid. Det här med att börja skrika och bråka brukar oftast försämra situationen men i det här fallet fick han gå först i kön. För mig gjorde det ingenting att det tog lång tid då jag som jag tidigare nämnde hade gott om tid. Passkontrollen tog knappt en minut. Kontrollanten letade fram min inresestämpel, tittade på den, och gav mig passet åter. Ingen utresestämpel. Avgångstiden blev till slut 00.28 och flygtiden behagliga tre timmar och 44 minuter. Jag lyckades sova lite på flyget trots att jag hade två yngre grabbar bredvid mig som hostade och snorade hela flygningen. Jag hoppas jag slipper få det virus dom hade.
Ankomsten till Praia blev mycket smidigare än jag hade förväntat mig. När jag kom in i terminalen fick jag tidigt en fråga om jag hade betalat den statliga flygplatssäkerhetsavgiften. När jag svarade ja på den frågan fick jag gå till en digital spärr, scanna passet och fotografera ansiktet. Hela proceduren tog max en minut och sedan öppnas gaten och jag var inne i landet. Ingen fysisk person inblandad alltså! Det hade jag verkligen inte förväntat mig. Det märkliga med det här att jag inte behövde bevisa att jag har vaccination mot gula febern. Enligt lag i Kap Verde måste man ha ett giltigt vaccinationsintyg mot gula febern för att resa in i Kap Verde om man anländer från eller har passerat Brasilien. Det känns som en miss från myndigheterna på flygplatsen alltså!
Det var ovant att ta taxi på traditionellt sätt (utan taxi-app) från flygplatsen in till stadsdelen Plateau där jag hade hotell bokat. För ungefär samma sträcka som i Brasilien betalade jag 150 kronor för taxin här! Jag hade tänkt att skippa att köpa en Saily eSIM-plan för Kap Verde då jag tycker 100 kronor per GB är i dyraste laget. Efter att ha sett kön till den enda operatören jag hittade på flygplatsen som sålde SIM-kort ändrade jag mig och köpte en Saily-plan ändå. Hotellrummet är stort och väldigt modernt och läget på hotellet är det bästa man kan ha här i huvudstaden Praia. Jag fick rummet redan vid 08-tiden efter att ha fått frukost som jag egentligen inte hade gratis idag då imorgon borde vara min första frukost som följer med hotellbokningen. Man är inte bortskämd med att bli så bra behandlad vid tidig ankomst till hotellet! Jag får se vad jag orkar med att utforska på denna ö under tiden jag är här. Det jag tycker är lite extra intressant med ön är att den inte är en av de svenska charterbolagens destinationer. Dom kör till grannöarna Sal och Boa Vista. Geografin på Sal och Boa Vista skiljer sig dramatiskt från den dramatiska och varierade natur man ser här på Santiago. Kort sagt kan man säga att Santiago är bergig och grön, medan Sal och Boa Vista är platta ökenöar. I avdelningen kritvita stränder lär dock Sal och Boa Vista vara överlägsna vinnare.
Bilder ovan från stadsdelen Plateau i huvudstaden Praia på ön Santiago.