(3/7-26) En lugn och skön avslutningsdag i Tasjkent blev det. Jag bestämde mig redan igår kväll för att inte göra så mycket idag i Tasjkent efter gårdagens tuffa program. Ätit bra mat och promenerat en hel trots att temperaturen varit nästan tio grader högre idag. Jag avlutade kvällen precis som första kvällen här på MiraMandi Restaurant vid hotellet. Väldigt bekvämt och en mycket bra restaurang.
Imorgon behöver jag gå upp 04.30 för att ta mig till flygplatsen för att hinna med flyget med avgångstid 08.00 till Dushanbe, huvudstaden i Tadzjikistan.
En sak till. Att åka tunnelbana i Tasjkent kostar 1.41 kronor! Det är ett måste att åka tunnelbana i Tasjkent då det är en av världens vackraste. Hela tunnelbanan är som ett museum.
(2/7-26) Jag lämnade hotellet vid 8 tiden i morse och kom tillbaka vid 22-tiden! En riktigt lång dag med besök på ett ställe två gånger idag. Första halvan av dagen duggregnade det vilket försvårade och försämrade förhållandena lite. Även lite regn kan sabotera mycket när man ska fotografera och ta sig runt. På eftermiddagen började klarna upp och jag fick ny fart igen. Jag åkte tillbaka till ett par ställen jag besökte på förmiddagen.
Jag började dagen med Hazrati Imam Complex som är ett stort område med moskéer. Det är det viktigaste och största historiska religiösa komplexet i Tasjkent. Efter det tog jag mig till Chorsu Bazaar som blev dagens höjdpunkt. En riktigt intressant och stor marknad med enorma mängder kryddor men även allt annat som normalt finns på marknader i Asien. En sak jag tyckte det var riktigt kul att se var de stora kazan-grytorna där man lagar plov i enorma mängder. Plov är Uzbekistans nationalrätt och en av de mest älskade maträtterna i Centralasien. Jag testade rätten till middag igår och tyckte det var gott.
Vidare besökte jag Independence Square, Tashkent City Park och Amir Timur Square med Hotel Uzbekistan i bakgrunden. Från Amir Timur Square går en gata som heter Sayilgoh Street som är trevlig att besöka. Där var jag två gånger igår. Jag träffade en filippinsk kille på Independence Square som bodde i London med var född och uppvuxen på Boracay. Ett ännu intressantare möte inträffade på Sayilgoh Street där jag träffade en uzbekisk kille på 20 år som pratade lite svenska utan att ha varit i Sverige. Han pratade även andra språk. Han hade aldrig varit utanför Uzbekistan ens men hade stora drömmar om att resa. Han kom ifrån en familj ute på landsbygden i Uzbekistan men hade bott ett par år hos sin syster i Tasjkent under studierna. Jag spenderade ett par timmar med att prata med den här kille om allt ifrån krig till saker som rör Uzbekistan. Det är riktigt intressant att få saker man läst innan om landet bekräftade. Jag kan inte gå in på allt här av förklarliga skäl då detta är en publik sida. Allt som allt en riktigt trevlig dag. Jag var på stan i stort sett från 8-tiden till 22-tiden och bockade till och med av en del saker jag skulle göra imorgon.
När jag kom tillbaka till hotellrummet börjar jag få lite ångest över min planerade resa landvägen till nästa land i regionen. Det slutade med att jag tog ett beslut att försöka hitta ett kort flyg istället. Vid midnatt hade jag bokat ett flyg som går 08.00 på lördag. Jag börjar bli bekvämare med åren. I detta fall handlade det dock om en relativt jobbig heldag med 30 + 30 mil i två olika länder. Då det även involverar en gränsövergång så är det svårt att säga hur länge det skulle ha tagit. Flyget blev mycket dyrare men det tycker jag det är värt i det här fallet. En sak jag märker ju längre jag är ute och reser är att jag spenderar mer och mer pengar generellt av ren bekvämlighet. Det är en intressant notering.
(1/7-26) Jag har precis varit och ätit sen middag på MiraMandi Restaurant. Det var fantastiskt gott. MiraMandi Restaurant är en arabisk restaurang som jag bara har 100 meter till från mitt hotell. Jag har nu anlänt till land nummer 92 (enligt mitt sätt att räkna som har 197 stater som antal stater i världen). Uzbekistan. Det är riktigt roligt att vara här. Jag mår bättre ikväll också. Idag i Bisjkek var det inte bra med hostan. Nu har jag inte hostat på många timmar och jag känner mig piggare än på länge. Jag hoppas det håller i sig! Tasjkent har redan imponerat på mig den korta tid jag varit här. Dels hur trevliga folk är på hotellet, taxichauffören och på restaurangen. Samt så verkar prisnivån vara lägre här än i både Almaty och Bisjkek. Hoppas att jag kan köra på som tänkt med min plan för staden med start imorgon bitti så att jag inte behöver gå på halvfart för att jag är sjuk. Är riktigt trött på sånt nu. Jag ser jättemycket fram emot att utforska Centralasiens största stad med ungefär 3.2 miljoner invånare.