(18/5-26) Det börjar närma sig mitt relativt nyligen bokade flyg nu. Det har varit ytterligare en dag med bananer, kokta ägg, vatten, lite salta kex och Pocari Sweat. Jag känner mig av förklarliga skäl rätt så svag nu. Jag undrar hur många dagar i sträck man kan leva på den här födan utan att man svimmar vid minsta ansträngning. Det är dock nödvändigt för att låta magen få vila och en chans att läka ut. Jag tycker nog det här lutar mer åt ett virus än en matförgiftning. Då tar det förmodligen lite längre tid att friskna till. Imorgon blir det en tuff dag för kroppen då det är resdag. Jag hoppas kunna göra den så skonsam som möjligt för magen. Jag har inte varit på toaletten något sedan igår vid 14-tiden och inte haft några kramper eller smärtor sedan dess. Det beror ju främst på min försiktighet med kosten. Hoppas också det är ett tecken på att magen håller på att repa sig. Denna första omgång magproblem på fyra och en halv månad kom minst sagt extremt olägligt. Det viktiga är hur man hanterar problem, det är svårt att förhindra att dom uppstår. Det värsta som kan hända imorgon är att jag inte kan flyga. Det enda som händer är att jag förlorar lite mer pengar igen. Numera får man stanna 30 dagar i Kina som svensk medborgare, Det känns som en skänk från ovan just nu. Jag har även fått tillbaka lite av hostan idag. Tror det beror på att kroppen är så pass försvagad att den delen av influensan har kommit tillbaka. Det sista jag gör ikväll är att köpa en onward ticket från Thailand. Det kommer garanterat efterfrågas imorgon på Pudong airport. Sedan behöver jag fixa arrival card. Varje liten sak känns jobbig för huvudet just nu men det måste göras. Nu håller jag tummarna för att morgondagen går bra.

(17/5-26) Jag kände mig lite bättre idag när jag gick ner för att äta frukost. Trots det vågade jag inte äta annorlunda frukost än igår. Endast risgröt, kokta ägg och citronvatten. Samt så tog jag två små naturell yoghurt.

Efter frukost och en dusch tycket jag att jag var redo för en liten sightseeing på ett par timmar. Planen var att besöka två tempel som rankas som de bästa Shanghai. Båda ligger relativt nära hotellet. Endast ett par tunnelbanestationer bort. Det första, Jade Buddha Temple, ligger faktiskt bara en station på tunnelbanelinjen jag har närmast till (line 13). Jade Buddha Temple var riktigt fint och det var dessutom inget inträde. Tempelområdet består av flera byggnader och jag spenderade nog en dryg timme totalt där. Efter det gick jag en bit och tog metro line 7 till Jing’an Temple som jag bara kollade in utvändigt. Efter att ha gått runt och fotat det enorma templet (22 000 kvadratmeter till ytan) en stund börjar jag känna mig hungrig. För ett par dagar sedan fick jag tips om en bra ramen-restaurang och kom nu att tänka på att den ligger inom gångavstånd från templet. Restaurangen heter Tonchin Ramen och ligger på West Nanjing Road. Jag gick bort dit och beställde den mildaste ramen på menyn. Det visade sig vara mycket bra kvalité på den. 52 Yuan är dessutom mycket prisvärt. Efter maten bestämmer jag mig för att gå till närmsta tunnelbana som i det här fallet är West Nanjing Road och åka en station till Shanghai Natural History Museum på metro line 13 som ligger närmast mitt hotell. När jag befinner mig i tåget känner jag hur magen börjar krampa lite smått. På väg upp ur tunnelbanan blir det värre och värre och jag får springa sista biten till hotellet för att hinna på toaletten. Så var det med det. Full diarré igen. Jag börjar nu ikväll bli lite orolig för mitt nya flyg. Kommer jag kunna flyga eller kommer det här bara att fortsätta Hur ska jag göra med maten imorgon och dagen efter, innan avresan? Sånt här tycker jag är svårt. Ett alternativ som troligen är bäst för kroppen är att köra den lätta dieten, fett- och laktosfri och bara dricka Pocari Sweat. Frågan är hur svag kroppen är inför flygningen då? Äter jag inpå flygningen skulle det kunna bli riktigt besvärligt om jag får diarré under resan. Ett annat alternativ är att skaffa stoppande medicin som tas strax innan avresa. Det vill jag helst undvika då jag har rätt så trög mage ändå. Jag hoppas verkligen att magen repar sig snart. Är väldigt utmattad nu både fysiskt och psykiskt och måste få till förbättringar nu snart innan det här blir allvarligt.

Jag gjorde två fel idag. Jag skulle inte ha gett mig ut i värmen överhuvudtaget. Jag skulle inte ha ätit lunchen. Som det ser ut nu så är morgondagen förstörd också.

(16/5-26) Innan lunch kände jag mig tvungen att styra upp det administrativa. Efter en hel del funderande sedan igår kväll då jag ställde min resa till Mongoliet föll valet på Bangkok. Bokade snabbt flyg dit och sedan kontaktade jag mitt försäkringsbolag avseende att ta bort gipset i Bangkok vilket är en helt perfekt plats att göra det på. Är det några komplikationer så kommer det att tas om hand på ett professionellt sätt vilket känns tryggt. Jag behöver åtgärda mina fötter samt göra en hel del annat praktiskt och för allt jag tänker på är Bangkok återigen perfekt. Dessutom känner jag mig som hemma där vilket underlättar otroligt mycket. Funderar till och med på att gå till tandläkare för att rengöra mina tänder och kanske ta en röntgen för att kolla karies. Bara för att ha det gjort och för att allt är så otroligt prisvärt i Bangkok i relation till den kvalitet man får.

Detta blev ytterligare en hel dag spenderad mestadels på hotellet. Lite framsteg då jag orkade gå en promenad på ungefär två kilometer för att äta lunch. Det blev sex stycken dumplings av storlek mindre. Magen krampade lite men i övrigt gick det ganska bra.

Till middag lyckades jag äta en pasta med kyckling och det blev min första riktiga måltid sedan torsdag lunch. Nu hoppas jag att magen pallar med det här och det börjar gå åt det bättre hållet.

En sak som jag kom att tänka på idag är att Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar är kall. Till och med världens kallaste huvudstad. I maj behöver jag min vinterjacka där. Jag testade att ta på mig den i morse och det gick inte att få på den på grund av gipset! Det kanske var lika bra att resan inte blev av trots allt! Det hade blivit besvärligt och jobbigt och kanske hade jag inte fått ut det jag velat av vistelsen där. Att köra min grej är rätt tufft och kräver att man är relativt frisk och kry. Mongoliet finns kvar.

Generellt sett har jag svårt med att hitta restauranger här i Shanghai. Det låter ju fantastiskt roligt i en av världens största städer. Jag tror mycket har med att området runt hotellet är lite speciellt. Hade det varit Bangkok hade det funnits nära till hands. Oavsett var man bor. En annan sak är att jag inte blivit kompis med kinesisk mat. Jag vet inte om det är oljorna eller något annat som används som jag inte gillar. Dessutom är det ofta smaklöst. Tyckte likadant i Beijing och Hong Kong. Thailand, Vietnam och Japan har enligt min smak bättre mat generellt rakt igenom. Sedan blir det ju lite konstig jämförelse då jag inte spenderat i närheten av den tid jag spenderat i dessa tre länder med betoning på Thailand. Jag tycker dock samma om kinesisk mat i Europa eller på andra ställen i världen. På sin höjd endast godkänt allt som oftast. Indisk mat är också bättre. Kina som resmål är oerhört intressant oavsett. Sedan är landet så stort att jag nog skulle hitta regioner där jag gillar maten bättre.

(15/5-26) Idag är det dagen då jag är tvungen att ta ett beslut för min fortsatta resa. Imorgon har jag flyg till Mongoliet och jag väntade ända till eftermiddagen för att ta ett beslut för att känna efter hur jag mår. Dilemmat: Ställa in eller åka till flygplatsen vid 04-tiden imorgon bitti för flyget till Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar med avgångstid klockan 08.10?

Jag låg i sängen hela dagen efter att ha varit nere och ätit ett par kokta ägg, en banan och risgröt. Ställde alarm på 14.00 och gick och bad hotellet fixa en portion ris, vilket dom gjorde utan kostnad. Hotellet är bra men det är förvånansvärt låg nivå på engelskan. Det är lite jobbigt när man inte mår bra, men går att lösa med kinesiska översättningsappar. Efter att ha ätit riset fick jag springa på toaletten för första gången på ett dygn. Inget bra tecken. Jag hade hoppats att detta snabbt skulle bli bättre men så är tyvärr inte fallet. Diarré igen. Gipset har jag rest med och det lyckades bra. Det här med magen har nu slagit ut mig helt och jag tog beslutet vid 17-tiden att ställa in flygbiljetter för mellan fem och tiotusen kronor. Pengar som jag inte kommer att få tillbaka. Det blev en ganska dyr magåkomma med andra ord. Värre än pengarna är alla förberedelser och nedlagd tid samt att jag sett fram emot detta väldigt mycket. De senaste fem åren verkar det vila någon sorts förbannelse avseende sjukdomar och resande. Hoppas det vänder snart. Jag hoppas kroppen reder ut det här själv nu så att jag slipper läggas in på sjukhus.

Jag fick kämpa med det administrativa idag då jag ville ha det gjort. Bokade tre nätter extra här i Shanghai för att köpa mig lite mer tid att bli frisk samt att planera in något annat. Det fanns bara ett rum kvar och imorgon behöver jag byta rum. Det är ju en bagatell och jag är väldigt glad att slippa behöva byta hotell när jag är dålig.

(14/5-26) Dagen började med frukostbuffé på hotellet och jag kände mig taggad på att göra en ny heldag av sightseeing i denna fantastiska stad. Precis som igår lastade jag på ganska mycket mat då jag verkligen var hungrig.

Min plan för dagen var att utforska French Concession. The French Concession i Shanghai är ett historiskt och charmigt område känt för sin europeiska atmosfär, lummiga gator och arkitektur från tidigt 1900-tal. Det var en fransk utländsk koncession mellan 1849 och 1943, och området har behållit mycket av sin unika karaktär, vilket ofta kallas ”Österns Paris”.

Efter French Concession hade jag tänkt att kolla in People’s Park och People’s Square.

Redan när jag står och väntar på första tunnelbanetåget känner jag att det är något konstigt i magen och är lätt illamående. Under dagen ökar illamåendet successivt och vid 14-tiden bestämmer jag mig för att åka tillbaka till hotellet efter att jag hunnit det jag beskrev ovan. Mest för att ta ett kortvarigt avbrott och vila lite. Jag har en restaurang bredvid hotellet som jag tycker om och tar mig dit för lunch. Jag har ju mått illa väldigt ofta från och till de senaste åren efter min misstänkta tropiska sprue så jag reagerar inte så mycket på illamående. När jag nästan ätit klart känner jag att jag är på väg att göra i byxan, betalar och snabbar mig tillbaka till hotellet. Mycket riktigt så är det diarré på gång och då förstår jag att det förmodligen är relaterat till frukostbuffén. Jag har precis blivit nästan helt återställd från influensa och nu får jag det här. Någon timme senare blir det ett toabesök till och då bestämmer jag mig för att ställa in resten av dagen. Jag gör ett försök att hitta ett apotek men ger upp när det ser ut att börja regna (jag har gips som inte får bli blött). Jag köper en flaska Pocari Sweat istället. Dricker den långsamt på rummet och sedan går jag och lägger mig och sover ett par timmar.

När jag skriver det här har jag varit nere i hotellobbyn och fixat tre flaskor Pocari Sweat till. Jag visste att det fanns på hotellet i automat (vending machine). Jag fick lite problem då automaten inte accepterar kontanter. Det blev en jättestor grej då personalen var upptagen med folk som kommit för att checka in och då lejde en person att hjälpa mig som inte kunde ett ord engelska. Hon använde telefonen för att köra översättning och undrade varför inte de två halvlitrar vatten som ingår på rummet varje dag inte dög åt mig. Jag försökte förklara för henne att Pocari Sweat är något annat än vatten. Till slut förstod hon och scannade QR-koden och tog sedan cash av mig.

Jag står inför nya problem avseende fortsatt resa om det här inte är något snabbt övergående. Min kropp är sargad efter två segdragna influensor tätt inpå varann, samt så jobbar den säkert extra avseende frakturen också så detta behövde jag verkligen inte nu. Det är dessutom inte långt bort tidsmässigt till ett nytt flyg. Det känns som en stor utmaning i nuläget. Det jag kan hoppas på är att kroppen visar tecken på tydlig förbättring redan imorgon bitti.

(13/5-26) Dagens planering var rätt enkel. Gamla och moderna Shanghai. Yu Garden och Old Town på förmiddagen och sedan finansiella distriktet (Lujiazui) eftermiddag och tidig kväll. Det blev en väldigt lyckad dag förutom att jag inte kunde komma in i Yu Garden på grund av att jag inte hade passet med mig. Precis som i Beijing så blev det en liten chock när pass efterfrågas på ett sådant ställe. Plötsligt kom jag på att jag är i Kina igen! Jag tänkte genast på Shanghai Tower som jag gärna ville besöka senare under dagen och kunde snabbt konstatera att det online står att man behöver passet även där. Jag bestämde mig för att åka tillbaka till hotellet och hämta passet direkt efter lunch som jag åt i Old Town.

Finansiella distriktet domineras av skyskraporna Shanghai Tower (632 meter), Jin Mao Tower (420 meter), Shanghai World Financial Center (492 meter), och Oriental Pearl Tower (468 meter). Utsikten från våning 118 uppe i Shanghai Tower är magisk. Biljetten kostade 180 Yuan och jag kom upp i tornet vid 17.30-tiden. Redan i hissen upp märktes det att denna skrapa är något alldeles extra. Världens snabbaste hiss/hissar är installerade i byggnaden! 73,8 km/h! Jag kom upp i precis rätt tid, en och en halv timme innan det blev mörkt. Solnedgången var inte så mycket att hurra för men mörkret gör staden fantastisk.

En riktigt bra första heldag i Shanghai förutom fadäsen med att jag inte kom in i Yu Garden. Jag får eventuellt åka dit igen en annan dag om jag anser att det är prioriterat före annat alternativt att jag har tid över.

(12/5-26) Det har varit en tuff dag. Dagen började redan klockan 05.30 i Manila då jag gick upp för att gå ut på stan och äta frukost på Kenny Rogers i Makati bara hundra meter från mitt boende, City Garden Hotel. Rooftop-restaurangen öppnar inte förrän 07.00 vilket hade varit för sent för mig då jag hade flyg klockan 10.50 från NAIA Terminal 1. Jag ville vara i väldigt god tid idag så jag hade rejält med marginal för att ha höjd för strul. Strul både i trafiken och oväntade händelser på flygplatsen. Manilas flygplats är ju inte den bästa flygplatsen direkt. Jag tog en Grab vid 06.45 och var framme på flygplatsen klockan 07.30. Allt från incheckning till säkerhetskontroller och utstämpling ur landet (Bureau Of Immigration) gick relativt snabbt För att vara Filippinerna. Redan vid 8-tiden var jag på plats vid gaten för mitt flyg. Under denna vistelse i Filippinerna gjorde jag för första gången min förlängning (första förlängningen som ger 29 dagar till) online. Det sägs att det endast är den första förlängningen som kan göra online. Jag hade förberett så att jag var beredd att visa kvittot där det stod att jag hade rätt att vistas i Filippinerna till den 29 maj. Tjänstemannen ville inte se den så jag frågade om han såg förlängningen i systemet, vilket han bekräftade. Bra att veta.

Flygningen till Shanghai tog ganska precis tre timmar och vi landade 15 minuter innan utsatt tid. Det här var min första flygning med Philippine Airlines (vilket är lite udda då jag varit i landet väldigt många gånger). Jag är väldigt med Philippines Airlines på denna flygning. Ekonomiklass hade förvånansvärt mycket utrymme mellan stolarna och kabinpersonalen var otroligt trevliga. Jag var lite orolig över att handen skulle som numera är halvt gipsad skulle svälla. Det skulle visa sig vara en onödig oro. Influensan var dagen till ära mycket mer sansad idag och det känns ikväll som att den kanske är på väg att försvinna. Nu börjar jag resa igen, något som jag inte gjort sedan jag var i Sydkorea i slutet på mars. Hoppas på bättre flyt med hälsan framöver. Imorgon kommer det att visa sig hur det fungerar med handen då kraven trappas upp rejält från Filippinerna då jag kunde ta det lugnt på dagarna.

Vid ankomsten till Shanghai Pudong International Airport hade jag bestämt mig för att åka Shanghai Maglev Train en bit på vägen till mitt hotell nära West Nanjing Road och People’s Square. Först Maglev och sedan byte till metro line 2 för resten av vägen till hotellet. Eventuellt ett byte till metro line 13 för en station (Shanghai Natural History Museum station som ligger närmast mitt hotell). Jag hade alltså kunnat ta metro line 2 nästan hela vägen till mitt hotell från Pudong. Självklart vill man testa Maglev-tåg när man får chansen. En 30 kilometer lång sträcka avverkas på 7-8 minuter. Enligt information online ska tåget färdas i farter upp mot 450 km/h. När jag åkte var det uppe som mest i 300 km/h. Tågresan var inte så märkvärdig förutom att den var snabb och vibrationsfri. Mest kul att ha fått testa på Maglev. Jag bestämde mig för att hoppa av på People’s Square station och gå därifrån till hotellet. En sträcka på ungefär 1.8 kilometer. När jag började närma mig hotellet så trodde jag att jag för första gången lyckats navigera till ett hotell för egen maskin i Kina. Trots att jag den här gången har eSIM och kan köra google maps så lyckades jag gå förbi hotellet. Plötsligt ser jag på kartan att GPS:en smitit förbi markeringen för hotellet och rör sig bort ifrån den. Precis som i Beijing för lite mer än ett år sedan alltså! Även den här gången fick jag tag i en kines att fråga. Denna kines kunde ingen engelska så det blev att köra någon form av översättningsapp på hans telefon. Han sa till mig att följa honom så skulle han navigera mig rätt med hjälp av hans kinesiska kart-app. Nu blev det lite extra kul. Vi går tillbaka i riktningen jag kom ifrån och sedan passerar vi hotellet åt andra hotellet! Plötsligt stannar kinesen till och säger att det är något fel med kartan avseende hotellets läge. Vi vänder om och går in i gränd och där ser jag hotellets namn uppenbara sig. Han säger då i appen att han tyckte det var coolt att hjälpa mig och var väldigt glad. Vi fistbumpade sade hej då och nu var jag äntligen framme vid mitt hotell. Genomblött av svett efter promenaden. Säkert en del på grund av att jag fortfarande är lite sjuk också. Den första promenaden i en ny stad är väldigt givande som vanligt. När jag ska checka in ber tjejen som tar emot mig att avboka min bokning i booking för att jag ska få ett bättre pris och samt även frukost inkluderat i det lägre priset. Jag hade inte frukost med på bokningen. Riktigt trevligt välkomnande på hotellet alltså.

Shanghai imponerade i stort sett direkt när jag kom ut från stationen. Det blir såklart särskilt tydligt när man kommer från en och en halv månad på Filippinerna. Rent och fint på gatorna och en modern flotta av fordon både på två och fyra hjul.

I och med att jag anlände till hotellet vid 16-tiden ville jag utnyttja kvällen till något nyttigt men samtidigt något som inte krävde alltför mycket energi i form av planering. Nanjing Pedestrian Street samt The Bund föll valet på. The Bund är en ikonisk, cirka 1,5–1,6 km lång strandpromenad längs Huangpu-floden i centrala Shanghai. Området är känt för sin unika blandning av historiska europeiska byggnader från tidigt 1900-tal på ena sidan och panoramautsikt över de moderna skyskraporna i Pudong (Lujiazui) på den andra. Det skulle visa sig vara en bra idé. Jag hade en riktigt trevlig första kväll i Shanghai och måste säga att jag är otroligt imponerad av staden redan.

Tillbaka på rummet vid 22-tiden helt däckad upptäcker jag en mindre bra sak med mina stortår. Jag har fått tillbaka (alternativt aktiverat) de stora förhårdnader jag förvärvade i Japan och Sydkorea. Idag är det första gången jag använder mina Sketchers som jag använde då. Verkar misstänksamt att det är skorna som rår för det här. Riktiga skitskor har det visat sig vara. Båda skorna är dessutom trasiga i tyget i hälarna vilket är otroligt dåligt för skor som bara är använda en månad. Detta amerikanska märke verkar inte vara mycket att ha. Jag har haft otur med skor hela resan. Det är otroligt viktigt att fötterna håller på resa. Det är mitt viktigaste redskap. Extra viktigt för mig som går så otroligt mycket. Skulle behöva en behandling för fötterna. Jag ska kolla om det går att fixa här i Shanghai. Det ska bli otroligt spännande att utforska denna gigantiska stad under några dagar.