(14/3-26) Jag hade lovat mig själv att jag skulle ha en dag planerad utan kollektivtrafik. Det är inget fel på kollektivtrafik och verkligen inte i Japan. Den är världsklass. Idag ville jag slippa alla folksamlingar och ha en dag med mer av natur och en rejäl långpromenad. Jag lyckades nästan!

Jag promenerade från hotellet via Heian-jingū Shrine (shintohelgedom) till Nanzen-ji (buddhisttempel). Sedan fortsatte jag till nästa tempel, Eikan-dō (buddhisttempel) som ligger lite norr om Nanzen-ji. Eikan-dō betalade jag inträde till och det var verkligen värt avgiften Otroligt vackra byggnader, framförallt invändigt. Nästan overkligt vackert. Som grädde på moset så fick jag vara med en ritual i den sista byggnaden jag besökte. Det var munkar som bad och genomförde rituella ceremonier. Bönen består inom buddhismen av recitation av sutror (buddhistiska skrifter), chanting av mantran och meditation. De två förstnämnda var det jag fick uppleva. Det kändes väldigt stämningsfullt och det var otroligt färggrant på alla sätt och vis. Vid Eikan-dō finns den södra entrén till Philosopher’s path, som också var med i planeringen. Philosopher’s path är en fin vandring mellan Eikan-dō och Ginkaku-ji (buddhisttempel). Jag hade inte tänkt betala in mig på Ginkaku-ji, men när jag kom fram till entrén såg det alldeles för fint ut för att låta bli. 500 Yen (ungefär 30 kronor) i entré är dessutom inga pengar att tala om. Ginkaku-ji är även känd som silverpaviljongen.

När besöket på Ginkaku-ji var över var tanken att jag skulle promenera tillbaka till hotellet. När jag mäter gångavståndet med google maps visar det sig vara över fem kilometer. Jag bestämde mig för att gå till Demachiyanagi järnvägsstation och därifrån åka JR-tåg en station till Sanjo station och där byta till tunnelbana och åka två stationer på Tōzai-linjen till Karasuma Oike station. I stort sett är jag jättenöjd med dagen som blev ungefär som jag hade tänkt. Detta var min sista heldag i Kyoto. Det kommer att bli lite vemodigt att lämna staden imorgon. Hotellet har varit fantastiskt bra. Precis som fallet med Tokyo så har jag inte testat utelivet någon kväll än. Det har inte känts så lockande i det här klimatet samt så är jag så otroligt trött på kvällarna efter hårdkörning med sightseeing på dagarna!

(13/3-26) En medelbra dag i Kyoto idag. Jag besökte tre tempel på förmiddagen och efter lunch har jag mest varit på rummet och vilat. Rent fysiskt behöver jag lite vila nu. Mina fötter är relativt sargade och mina nya skor från Bangkok börjar bli lite skadade redan i tyget i hälarna! Jag tyckte alla tre templen var lite överskattade även om dom räknas som viktiga ur ett japanskt perspektiv. Jag åkte tunnelbana och för första gången i Japan lokalbussar. Vädret har varit grått och lite regnigt idag och även kyligt. Jag är lite trött på kylan faktiskt, även om det är ett ilandsproblem. Jag är så lat idag att jag inte ens orkar spola toaletten efter toalettbesöken. Inte för att jag behöver då den spolar av sig själv. Faktum är att toalettstolen är modernare och ännu mer kompetent än den på hotellet i Tokyo.

Dagens besökta tempel i ordning: Kinkaku-ji (Den gyllene paviljongens tempel), Ryoan-ji och Ninna-ji.

Kinkaku-ji behöver ingen större presentation. Ryoan-ji är världskänt för sin unika och gåtfulla zen-stenträdgård (karesansui) från slutet av 1400-talet, som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Trädgården består av 15 stenar i ett hav av vit sand, där minst en sten alltid är dold från vilken vinkel man än ser den, vilket symboliserar zenbuddhistisk filosofi. Ninna-ji i västra Kyoto är mest känt för sina sena, lågväxta körsbärsträd kallade Omuro-zakura, som blommar i mitten/slutet av april. Som ett UNESCO-världsarv (från 888) är templet känt för sin starka koppling till kejsarfamiljen, sin vackra 5-våningspagod, den eleganta trädgården Goten och som huvudtempel för Omuro-skolan inom Shingon-buddhismen.

(12/3-26) Ännu en mycket trevlig dag. Helklart väder hela dagen och närmare nollgradigt när jag lämnade hotellet i morse vid 7-tiden. Mitt på dagen 8-10 grader. Det är väl det enda jag har som negativt så här långt i Japan. Klimatet. Vinden har avtagit sedan igår vilket gör att det inte alls känns lika kallt. Jag är väl några veckor för tidig, det är nog en hel del varmare här om några veckor. Samtidigt slipper jag värsta turismen. Det känns som att jag bokade en rätt bra tid för mitt Japan-äventyr. Årstider är som bekant svåra att veta var dom hamnar exakt i kalendern. Ikväll åt jag min godaste ramen hittills på resan dessutom, som kronan på verket denna perfekta dag.

Dagens agenda började med Fushimi Inari Taisha (shintohelgedom). Jag tog mig dit via tunnelbana plus JR-tåg (pendeltåg). Denna otroliga shintohelgedom är belägen vid Inari-bergets fot och är ett absolut måste vid ett besök till Kyoto. Ungefär två timmar spenderade jag på platsen och merparten av tiden ägnas åt en stämningsfull vandring uppför Inari-berget (233 m) genom tusentals ikoniska röda torii-portar. Anledningen till att jag uppe extra tidigt var att slippa dom extrema mängderna med folk. Det visade sig tydligt när jag kom tillbaka ner till Inari station. Jag stötte på en våg av människor på väg upp där och kände mig då lite extra nöjd med mitt besök.

JR-tåg från Inari station tillbaka till Kyoto station och där byte till JR-tåg Sagano Line till Saga-Arashiyama station som ligger i nordvästra Kyoto. Tågen går extremt punktligt här vilket förmodligen lär gälla hela landet. Man vänjer sig dock snabbt vid hög frekvens på tåg. Ibland får man vänta en kvart på ett tåg, något som aldrig händer i Tokyo, vilket gör mig lite otålig. Skämt åsido, det är som sagt väldigt lätt att vänja sig vid täta avgångar. Från Saga-Arashiyama blev det promenader i ordning till Arashiyama Bamboo Grove, områdena på båda sidor av Togetsukyo Bridge, Iwatayama Monkey Park (förutom de vilda aporna är utsikten över Kyoto fantastisk) och Tenryu-ji. Tenryu-ji är ett mycket känt och viktigt zenbuddhistiskt tempel. När allt detta var avklarat var jag trött och lite frusen. Det börjar märkas att jag gått väldigt mycket den sista veckan. Fötterna ömmar och förhårdnader har uppstått. Man får rejält betalt om man kan gå mycket och länge, både i form av sevärdheter och i form av hälsa!

Det blev en väldigt stillsam och skön kväll på hotellrummet. Hade det varit varmare ute hade jag förmodligen tagit en turfrunda ikväll. Jag behövde förbereda inför morgondagen också.

En sista grej. Jag köpte en Shinkansen-biljett ikväll för en resa om någon vecka. När bokningen är genomförd och betald så ser jag att jag bokat biljetten på fel datum. Ett fel på två dygn. Det gick enkelt att fixa. Det var bara att ändra bokningen i appen och betala igen för en den nya bokningen. Jag ska få tillbaka pengarna från den första bokningen som jag fattar det. Antingen dras reservationen på kortet tillbaka eller så är det en längre process med att transaktionen går igenom och jag får en återbetalning efter det.

(11/3-26) Första heldagen i Kyoto. Jag kom iväg skapligt tidigt idag. Runt 08.30-tiden var jag ute på stan och hade siktet på stadens klassiska tempelområde, Higashiyama-ku, som ligger sydost om centrum. Tanken i dag var att ta mig fram uteslutande till fots. Jag avverkade sevärdheter i ordning: Yasaka Shrine, Kodai-ji, Ryōzen Kannon Temple, Sannenzaka, Ninenzaka och därefter fantastiska Kiyomizu-dera med en historia på 1200 år. Templet är ett världsarv. Efter Kiyomizu-dera besökte jag ett par mindre tempel (det ena heter Seikan-ji Temple) och sedan bestämde jag mig för att promenera tillbaka ner mot centrum igen i riktning mot Kyoto station. På vägen dit snubblade jag över ett tempel som heter Sanjūsangen-dō och bestämde mig för att gå in i det. Det var över förväntan och visade sig vara en riktig lyckträff. Beskrivning av templet online: ”Sanjūsangen-dō är ett känt buddhistiskt tempel grundat 1164. Det är mest berömt för sin 120 meter långa huvudbyggnad (från 1266) som inrymmer 1 001 statyer av den tusenarmade bodhisattvan Kannon, 28 skyddsande-statyer samt statyer av vind- och åskgudarna. Templet är en nationell kulturskatt. Den 120 meter långa huvudbyggnaden är en av Japans längsta träbyggnader.” Det råder strikt fotoförbud inne i byggnaden, vilket jag kan förstå. Foton på statyerna kan ses online.

Efter en fantastisk lunch nära Kyoto station på kända ramen-stället Honke Daiichi Asahi Honten blev det lite turf och sedan var jag så trött på att gå så jag tog tunnelbanan två stationer hem. Jag noterar att jag lyssnar mer på kroppens fysiska signaler än förr i tiden. Vädret har varit helklart idag och och det enda jag kan klaga lite på här i Japan är att jag tycker det är lite för kallt. I morse när jag kom ut från hotellet var det bara två plusgrader ute.

Efter vila på rummet och middag blev det en avkopplande promenad till Kyoto Gyoen National Garden för lite turf efter mörkrets inbrott. Det var inte så belysning och jag började tänka lite på säkerhet. Efter att ha kollat upp saken lite närmare så var det väl ungefär som jag trodde med den saken. ”Kyoto är en av världens tryggaste städer. Även kvällstid är området runt parken lugnt och säkert. Det största “problemet” är snarare att det är mörkt och ganska tomt.”

Sammanfattningsvis en mycket bra första dag i Kyoto!

(10/3-26) Checkade ut från hotellet 09.55 och senaste utcheckningstid var 10.00. Jag utnyttjade såklart varje minut utan att våga var för sen då det i Japan inte accepteras att man är sen. Det hade förmodligen blivit extra avgift om jag hade missat 10.00 med bara några få minuter. Scannade QR-koden för bagageförvaring och lämnade bagaget vid receptionen. Resa till Kyoto med Shinkansen Nozomi klockan 13.12 från Tokyo station. När jag kom ut från hotellet regnade det. Jag reflekterade över hur tur jag har haft med vädret under min vistelse i Tokyo. Ska man vara petnoga så hade jag lite otur när jag var på Shibuya Sky som inte fick helklart den dagen. Då hade jag nog fått se Mount Fuji. Allt som allt är jag helnöjd med min vistelse i Tokyo! Så här i efterhand skulle man kanske ha valt att stanna några dagar längre, men det är svårt att veta innan. Det finns så extremt mycket att se och göra i denna fantastiska megastad.

Jag kom till Tokyo station vid 11.30-tiden efter tunnelbana Ginza Line från Asakusa till Ginza och därefter byte till Marunouchi Line från Ginza till Tokyo. Jag var som bekant och rekade lite på Tokyo station igår och det tog bort lite av stressen idag. Det var det verkligen värt. Med facit i hand visade det sig att det inte var så svårt att hitta rätt Shinkansen-tåg. Japanerna är väldigt duktiga på att skylta men ibland blir det ändå lite förvirrande med pilar hit och dit. Jag skulle åka med Tokaido Shinkansen vilket innebär att man följer Shinkansen skyltar med blå märkning. När jag kom upp på plattformen så var det precis samtidigt som tre damer med städutrustning. Dom skulle städa den tågvagn jag hade bokat plats i. Tågvagn 4 och plats 11E. Plats E från Tokyo till Hakata (slutstationen på tåget i Fukuoka) innebär att man sitter rätt för att kolla in Mount Fuji. Fuji verkar inte vilja visa sig för mig. Det var mulet och regnigt när tåget passerade där utsikten mot Fuji ska vara som bäst. Hur var tåget då? Jag hade bokat det snabbaste tåget på Tokaido-linjen som kallas Nozomi. Snabbaste hastigheten för tåget ska enligt uppgifter ligga på 300 km/h. Tåget var relativt tyst och kändes fräscht och nytt. Man sitter också väldigt bekvämt med väl tilltaget benutrymme. Fönstren påminner om fönstren i ett flygplan med skillnaden att dom är lite större. Avgångstiden var på pricken 13.12. Skulle inte förvåna mig om den var 13.12.00!

Ankomsttiden till Kyoto stämde också på minuten. 15.23 anlände tåget på Kyoto station. Två timmar och 11 minuter för en resa på 45 mil! Jag gick in genom entrén till hotellet i Kyoto klockan 15.45. Då hade jag åkt tunnelbana tre stationer från Kyoto station till Karasuma Oike Station som ligger ett par minuters promenad från mitt hotell. Otroligt effektivt. Kyoto har bara två tunnelbanelinjer vilket gör det en hel del enklare än Tokyo att navigera! Karasuma-linjen (nord-sydlig riktning) och Tozai-linjen (väst-ostlig riktning) möts på Karasuma Oike Station vilket innebär att jag har tillgång till båda linjerna inpå knuten! Trots att jag älskade Tokyo så känns det nu lite skönt att komma till en mindre stad. Kyoto verkar ha runt 1.5 miljon invånare. Hotellrummet jag bokat är verkligen trevligt. Det kostar ungefär lika mycket som rummet jag hade i Tokyo fast det är förmodligen tre gånger större samt väldigt rent och fint. Det känns och luktar nytt. Till min stora glädje finns det också en tvättmaskin på rummet! Jag kör en tvätt när jag skriver detta. Jag tog en promenad och käkade en väldigt sen lunch och därefter tog jag några turfzoner. Runt 18-tiden var jag tillbaka på rummet. Jag får se om jag äter någon middag idag. Känner mig trött och lite frusen. Det finns mycket att jobba med på datorn nu. Framförallt planering av hela vistelsen här i Kyoto. Vilken dag det har varit. Äntligen har jag fått åka Shinkansen!

Jag sitter och försöker komma på något dåligt med Japan. Det enda jag kan komma på är att det är för kallt för min smak. Ikväll är det bara två plusgrader här i Kyoto och i natt kommer det att vara minusgrader! Då ska man komma ihåg att Kyoto ligger på ungefär samma breddgrad som Malaga Spanien. Breddgrad kan vara förrädiskt om man ser till temperatur.