(18/7-26) Jag hade flyg idag med avgångstid 12.50 från Sabiha Gökçen (internationella flygplatsen på den asiatiska sidan). Eftersom jag skulle metrolinje M4 till flygplatsen visste jag att restiden landade på någonstans mellan 40 och 50 minuter. Med en promenad på 500 meter till stationen var det ett givet val att ta metron då jag inte ville hålla på och göra affärer med taxifolket vilket hade varit tvunget då jag inte hade brytt mig om att ta reda på vilka taxi-appar som används i Istanbul. Turkiet var egentligen inte ens meningen att jag skulle åka till men det blev ju en bra avslutning med Istanbul. Rent logistiskt blev det också bra. Samt så går det många direktflyg till Arlanda härifrån.
Jag lämnade hotellet strax efter klockan 9 och kom fram till flygplatsen vid 10-tiden. Sabiha Gökçen var ingen höjdarupplevelse. Dåligt skyltat och en massa konstiga beteenden från alltifrån folk i incheckningen hos flygbolaget Pegasus Airlines till säkerhetskontroller samt även i passkontrollen. Hur svårt kan det var att hålla ett hyfsat beteende gentemot resenärer? Incheckningen med Pegasus Airlines var riktigt usel. Man har helt andra rutiner än dom flesta andra bolag och när man flyger med dom första gången kan man självfallet inte ha koll på hur det fungerar. Incheckningsdiskarna var riktigt förvirrande. Efter att fyra olika diskar fick jag reda på att man själv måste skriva ut bagagetaggen. När jag försökte scanna passet i maskinen för bagagetaggen kunde den inte läsa passet. Det resulterade till sist i att jag behövde hjälp med det. Detta efter att jag även testat att scanna mitt boardingkort som jag hade från min online-incheckning från igår. Ingenting alls för att göra online-incheckning med detta bolag. Till slut kom en från Pegasus Airways och hjälpte mig att få ut bagagetaggen genom att manuellt mata in information via ett tangentbord. När taggen väl satt på bagaget och jag kommer till disken för baggage drop så får jag in lämna bagaget där. Blir hänvisad till en helt annan disk en bra bit därifrån. Riktigt amatörmässig hantering av incheckningsprocessen alltså.
Jag hade en del turkiska lira kvar som jag tänkte köpa vatten efter att jag gått igenom säkerhets- och passkontrollen. Dessa lira har jag med mig hem. Dom ville ha Euro på alla ställen jag frågade. Av vilken anledning accepteras in turkiska lira i Turkiet. Jag började bli på rätt dåligt humör men bestämde mig för att tagga ner istället för att börja skälla på folk.
Flygningen med Pegasus Airways var helt ok. Det känns som ett snäppet bättre Ryanair. Liknande layout på säten och ingen mat eller dryck gratis men ändå lite trevligare helhetsintryck. Tre timmar och 20 minuter tog flygningen.
När jag kom fram till cityterminalen gick jag bort på stan och träffade två kompisar som dagen till ära var uppe i huvudstaden. Jag kom inte hem till Nyköping förrän vid midnatt. Jag behöver nog en hel del tid att smälta alla intryck från denna fantastiska resa. Jag måste säga att allt som haft logistiken och resandet att göra har fungerat helt perfekt. Nu väntar välbehövlig vila och eventuellt planering för nya äventyr om några dagar till. Om det känns rätt att åka och motivation och ork finns. Just nu är det återhämtning som gäller samt att få till en vardag igen.
(17/7-26) Min sista heldag på resa utanför Sverige för den här gången. Promenader runt Kadıköy och längs Marmarasjön har det varit idag. Det har varit en lagom sista dag. Ingen sightseeing alls. Jag noterar ännu mer att priserna på särskilt mat fullständigt har havererat här. Jag åt lite kebab, lite bröd och minimalt med grönsaker och en 33 cl vattenflaska. 260 kronor! Vattenflaskan kostade 12 kronor så det är maten som är nästan ofattbart dyr! Här har vi ett exempel på när valutan försvagats kraftigt mot valutor i väst men inflationen har varit ännu kraftigare. På fem år har svenska kronan stärks med nästan 400 % mot den turkiska liran. Trots det är det väldigt dyrt för mig som svensk att äta här. Sådana här saker tycker jag är väldigt intressanta. En av anledningarna till den långvariga kraftiga inflationen sägs vara alla de räntesänkningar som gjorts under de senaste åren. Det är precis tvärtom man brukar göra vid inflation, d.v.s. höja räntan.
(16/7-26) Jag har sedan några timmar tillbaka varit incheckad på mitt hotell i stadsdelen Kadıköy på den asiatiska sidan av Istanbul. Resan hit från Baku gick väldigt bra och Azerbaijan Airlines imponerade igen. Ett mycket trevligt flygbolag med väldigt bra service på de båda flygningarna jag gjort med dom på kort tid. Det är tio år sedan jag var i Istanbul och det jag har märkt tydligt redan efter ett par timmar i staden är hur dyrt allting har blivit. Jag gissar att folk här har det väldigt tufft just nu att få ekonomin att går runt.
Efter incheckningen tog jag tunnelbanan en sväng till den europeiska sidan för att ta turfzonen som ligger vid Hagia Sofia-moskén. För tio år sedan hade jag inte datatrafik som den här gången. Jag passade på att äta middag i samma område, stadsdelen Sultanahmet. Sist jag besökte Istanbul bodde jag i denna stadsdel. Jag kommer inte att åka över något mer till den europeiska sidan under detta besök. Det blir bara att ta det lugnt inför hemresan till Sverige.
Hotellrummet jag bokat verkar acceptabelt i standard. Ett stort minus är att det är extremt lyhört ut mot gatan. Katastrofalt lyhört. Jag överlever nog det också. En lite läskig sak är att min reseförsäkring går ut idag. Jag får vara försiktig så det inte händer mig något från och med imorgon tills jag kommer hem. Jag ignorerade att förlänga den då det bara handlar om ett par dagar som jag kommer att vara utan. Jag har aldrig fuskat med det tidigare men denna gång blev det så.