(8/1-26) När väckarklockan har ringt har jag de senaste dagarna inte känt mig tillräckligt frisk från influensan för att göra dagsturen till Nizwa. Idag blev det verklighet. Tog en taxi från hotellet strax innan klockan sju till busstationen för att hinna med 07.00-bussen. När jag kom till biljettkontoret hos Mwasalat hade jag ett av mina bankkort med mig samt passet. Jag hade läst någonstans att endast kortbetalningar accepteras för biljettköp. Det visade sig stämma. Delvis. På biljettkontoret accepteras enbart kort. Kortet fungerade inte av någon okänd anledning. Kortet jag tog med mig är utgivet av en för mig helt ny bank som ska användas uteslutande för kontantuttag i bankomater och eventuellt vid köp i situationer då brist på kontanter råder. Det är ett debitkort. Jag tog ut kontanter med det när jag på flygplatsen när jag anlände till Muskat. Så det var konstigt att det inte fungerade. Blev för ett ögonblick orolig att jag skulle behöva ställa in resan idag igen på grund av att jag inte kunde köpa en biljett för 2.5 OMR. Jag sa ingenting för att avvakta att annan lösning på problemet meddelas. Plötsligt säger mannen bakom disken att jag kan betala kontant ombord på bussen. Dagsturen var räddad!
Bussen kom iväg ganska precis klockan sju. Det var som vanligt en modern buss men ändå inte överdrivet komfortabel. Säkert av kinesiskt märke. Efter nån halvtimme in på resan som tar ungefär två och en halv timme totalt förändras landskapet dramatiskt. Då menar jag menar jag verkligen dramatiskt. Jag vet att Oman har Hajar-bergen här i norra delen av landet men var inte förberedd på att vi skulle åka så pass nära. Det här var en trevlig överraskning. Högsta toppen är strax över 3000 meter vilket blir lite svårt att föreställa sig då man i stort tänker att arabiska halvön bara är sandöken. Jemen har exempelvis ännu högre toppar. Bussresan till Nizwa blev alltså en höjdpunkt i sig.
Nizwa var trevligt och soukerna är väldigt färgglada och man kan roa sig med att gå runt och provsmaka halwa. De sorter jag testade var alla otroligt goda. I övrigt tyckte jag 5 OMR för inträdet till Nizwa-fortet var lite i överkant. Fortet var intressant men inte överväldigande. Utsikten från fortet var väldigt vacker i alla riktningar. Nizwa är mysigt och historiskt viktigt som en av landets äldsta städer. Staden fungerade även som huvudstad under 600- och 700-talen och ligger strategiskt placerad vid foten av Hajar-bergen.
Jag tog lite sporadiska vandringar i den gamla delen av Nizwa samt så hade jag som uppgift att åka och ta en av Omans fem turfzoner. Den aktuella zonen ligger ungefär fem kilometer norr om centrala Nizwa vilket gjorde att jag beslutade mig för att använda mig av taxi. Zonen ligger vid en liten trädgård med fokus på lekparker för barn och det är ingen sevärdhet i sig. En märklig placering kan jag tycka. Med så få zoner som bara fem i hela landet hade åtminstone en av dem kunnat placeras i huvudstaden samt en i centrala Nizwa. Förslagsvis fortet.
Jag var lite orolig för hemresan till Muskat då det förkommer väldigt olika information online om vad som gäller. Det hade inte varit kul att bli strandad och bli tvungen att lösa det med en taxi för närmare tusen kronor (det är ungefär 16 mil mellan städerna). Bussar går sen eftermiddag och kväll tillbaka enligt tidtabeller men jag tog en taxi tillbaka till busstationen för Nizwa (som ligger närmare en mil söder om staden) redan runt 15-tiden. Det visade sig att det även lurade runt folk som föreslog delad taxi. Jag nappade på en person som jag tyckte verkade vara trovärdig. Han ville ha 3 OMR till Muskat. Han behövde totalt fyra passagerare och jag var den första. Vi åkte runt i närliggande kvarter några varv och han försökte ragga passagerare. Efter en stund sa jag åt honom att släppa av mig vid ett café och hämta mig när bilen var full. Det är ju trevligare att sitta på ett lokalt café för mind och jag var väldigt sugen på kaffe dessutom. Jag hann bara dricka upp en halv kopp då han kom springande och muttrande något på dålig engelska att jag skulle snabba mig till bilen. Jag hade förväntat mig att det skulle ta tid att fixa passagerare och hade ingen brådska heller då nästa buss skulle gå klockan 17.00. Det visade sig sitta två nigerianer och en indier i bilen. Nigerianerna visade sig vara syskon. Jag trodde först dom var gifta. Dom berättade att dom varit i Oman för att söka jobb. Två års visum i Oman hade dom lyckats få och efter sex månader hade ingen av dem lyckats få något jobb. Indiern var trevlig och hade bott i Oman i 3 år. Alla tre ville prata med mig samtidigt om Sverige och annat samtidigt som bilen var lite skruttig med relativt hög ljudnivå inne i bilen. Tiden gick åtminstone snabbt. Jag ville efter en stund fokusera på att bara ta in de fantastiska vyerna igen i repris från i morse så jag kvävde medvetet konversationen.
Tillbaka i Muskat blev vi avsläppta i närheten av flygplatsen. Det innebar att jag förmodligen behövde ta en taxi till. De nigerianska syskonen var väldigt trevliga och ville att jag skulle åka lokalbuss med dom. Nästan så trevliga att jag blev lite misstänksam. Systern pratar en lång stund i telefon med någon och killen översätter plötsligt till mig att dom har en lite äldre bror som skall komma och hämta och undrar om jag vill följa med. Denna tvära vändning från att åka kollektivt till att eventuellt hoppa in i en bil med tre nigerianer gjorde att jag började fundera på om något fuffens var på gång. Efter att ha tänkt igenom saken ett par varv beslöt jag mig för att hoppa in i bilen. Det visade sig vara en bra bedömning. I stort sett fick vi så bra kontakt samt det faktum att vi befinner oss i Oman gjorde att jag gick med på det. Hade jag befunnit mig i Nigeria hade jag nog inte gjort samma bedömning. Jag fick skjuts ändra fram till hotelldörren utan något krav på betalning eller annat. Jag hade gärna betalat men jag tror inte dom hade accepterat det. Brodern hade något eget företag här så han fick försörja sina arbetslösa syskon. Jag fattade dock aldrig varför han inte kunde ge dom jobb. En bra dag allt som allt och en tacksamhet över att få ha fått se lite av Oman utanför Muskat. Jag var extremt trött på kvällen och influensan finns kvar. Det var trots det verkligen värt att göra den här dagsturen idag.
Ett litet urval av de många hundra bilder jag tog under dagens dagstur till Nizwa.
(6/1-26) När väckarklockan ringde 06.00 bestämde jag mig på några minuter för att inte göra någon dagstur med långfärdsbussar idag. Jag kände mig fortfarande svag. Bra beslut. jag sov ett par timmar till och sedan tog jag en lokalbuss från Oman Avenues Mall till stadsdelen Ruwi som ligger 3-4 kilometer ifrån Mutrah. Från Ruwi busstation tog jag en promenad upp till en utsiktsplats som jag sett online som ser riktigt häftigt ut. Det var tre kilometer med en kort brant några hundra meter på slutet. En lagom promenad för mig i gassande sol nästan mitt på dagen. Då det började ta emot i backen och lite ansträngning krävdes började jag hosta kraftigt och var tvungen att vila lite. Utsiktsplatsen motsvarade förväntningarna och detta var en lagom sevärdhet för mig idag. När jag kom tillbaka ner till Ruwi busstation tog jag en buss till Mutrah där jag spenderade eftermiddagen innan jag tog en taxi hem.
Idag har jag med andra ord fått testa lokalbussarna i Muskat lite mer. Bussarna är nya, rena, fina och billiga men kommer inte alltid på utsatt tid. Vid ett tillfälle var jag ungefär 15 minuter innan utsatt tid och just denna gång kom den på minuten. Däremot så viftar chauffören med handen och kör vidare utan att stanna! En fördel med lokalbussarna är att dom aldrig verkar vara fullsatta, snarare nästan alltid helt tomma. Det är mycket enkelt att få en sittplats. Gäller åtminstone de få linjer jag åkt hittills.
Några bilder från min stillsamma tur idag.
(5/1-26) Denna dag liknade gårdagen i stort. Tog en promenad på runt fyra kilometer till Azaiba busstation som är Muskats busstation. En anledning till det är att jag finner Mwasalats (Omans statliga nationella transportbolag) webbsida väldigt dålig och rörig, så det är bättre att prata med någon där och eventuellt köpa biljetter där. Promenaden såg jag även som en del av ett första test efter influensan för att se hur kroppen reagerar på en promenad mitt på dagen i solen. Kollektivtrafiken håller hög standard men är inte så prioriterad. Dom flesta kör bil och dom flesta turister till Oman hyr bil, vilket är väldigt prisvärt med billiga dagshyror samt billigt bränsle (6-7 kronor per liter). Det enda mindre bra med Oman jag har hittat hittills är att det är rätt dyrt (för en fattiglapp) att ta guidade turer. Även om man hänger med en grupp. Privat ännu dyrare såklart. En dagstur kan kosta 1500 kronor eller mer. Detta trots de låga priserna för bränsle. Många verkar tycka att det är värt det när man läser recensionerna. Men det är inga backpackers som tar såna här turer direkt, och definitivt inte folk som är ute och reser i månader. Jag tycker prisbilden är lite märklig då allt annat jag stött på i landet är väldigt prisvärt sett till vad man får för pengarna.
Då jag inte har lust att hyra bil, som dessutom förmodligen kräver internationellt körkort vilket jag inte har, så tänkte jag testa att göra en dagstur med kollektivtrafiken till en annan stad. Eventuellt redan imorgon. Jag kommer att packa den minsta av mina tre ryggsäckar så att jag är redo att åka tidigt imorgon bitti om det känns rätt när jag vaknar.
När jag kommer fram till busstationen kommer jag på att jag glömde passet på rummet. Jag hade tänkt att förköpa tur- och returbiljett och visste att man behövde passet för köpet. Jag försökte men det var strikt så. Fick då reda på av den mycket trevliga mannen på biljettkontoret att jag bara kunde dyka upp imorgon bitti och köpa biljett innan avgång. Sedan tog jag en lokalbuss tillbaka till Oman Avenues Mall. Det jag reflekterade över i övrigt på busstationen var att det var nästan helt folktomt där samt bara ett par tomma bussar på plats. Man kan nästan inte tro att man ens är i Asien! Det här visar hur lite kollektivtrafiken används här. Bussnätet inom Muskat verkar dock bra och turtätheten verkar hyfsad med ett antal busslinjer. Det kostade 300 paisa (0,3 OMR) att åka 4-5 kilometer. Långdistansbussar är det som är lite bristfälligt här.
Jag kommer att betala en till priset hajpad tur om jag hittar något bra innan jag lämnar landet. Men det känns inte som något måste i nuläget. Gör jag inte det så kommer jag samtidigt att missa en del av det fantastiska som Oman har att erbjuda utanför Muskat. Men det får jag acceptera. Jag kommer åtminstone att ha sett mycket av Muskat. Att ha kraftiga hostattacker är inte så trevligt när man ska umgås en hel dag med folk heller.
(4/1-26) Idag har det inte hänt mycket. Det mesta har handlat om vila. En sväng till Oman Avenues Mall för lunch där var den längsta utflykt utanför hotellet jag orkade med idag. Det är en promenad på en kilometer dit från hotellet. Jag hoppas inte att jag är sjuk så länge då det sabbar lite av planeringen för min tid här i Oman. Det är inte mycket att göra åt. Bara att gilla läget och ta det lugnt tills vidare.
(3/1-26) Jag började känna mig dålig redan igår kväll och kände mig ännu lite sämre i morse. Jag chansade ändå på att genomföra mina planer för idag. Då jag hade tänkt utforska gamla Muskat så tog jag en taxi dit. Jag var där ett par timmar och såg det mesta utom de två forten (det ena var stängt och det andra kostade lite väl mycket för att jag tyckte att det skulle vara värt det. Jag avbröt tidigare då jag kände att jag mådde sämre och sämre. Det är troligen influensa jag drabbats av. Hosta med ont i lungorna samt en molande huvudvärk. Jag promenerade tillbaka i lugn takt i så mycket skugga jag kunde hitta till fisk-rondellen i Mutrah där jag precis som igår tog en taxi hem Al Ghubra. Glömde applicera solfaktor innan avfärd idag. Jag får nu ta det lugnt tills det här har gått över. Det är helt onödigt att överanstränga sig och riskera att det blir mer långvarigt. Gamla Muskat får anses vara avklarat nu.
Bilder från ett par timmar i gamla Muskat.
(2/1-26) Vid 8-tiden tog jag en taxi till stadsdelen Mutrah ungefär 18 kilometer från mitt hotell. Jag bor i stadsdelen Al Ghubra och hotellet ligger nära Oman Avenues Mall som även har en IKEA. Muskat är en mycket utspridd stad. Ska man vara noga så är Muskat inte en stad utan ett guvernement som består av många distrikt. Jag hade bokat taxin till fiskmarknaden i Mutrah. Taxin kostade ungefär 70 kr vilket är helt ok med tanke på avståndet och med tanke på att jag betalade 204 kr hemma i Nyköping för en taxiresa på 1,5 kilometer. Det var väldigt lyckat att börja min dag på fiskmarknaden då den är som bäst på morgonen och den ligger geografiskt bra till för att utforska Mutrah från norr till söder. Det blev en promenad med många stopp ner till Riyam Park där jag vände och gick tillbaka ungefär samma väg till fiskmarknaden med skillnaden att jag stannade för lunch och inget annat på vägen tillbaka.
Bilder från min dag i Mutrah, Muskat.
Eftermiddag och kväll tog jag det lugnt. Efter middag på en restaurang vid hotellet gick jag bort till Oman Avenues Mall och tog en kaffe och glass där. Ett riktigt lyxigt shopping mall som är relativt stort. Jag såg mängder med filippinare som verkade trivas. Det blev en riktigt bra dag även om jag var tvungen att åka hem från Mutrah lite tidigare än planerat då jag ville skydda mig från solen som jag av förklarliga skäl fortfarande är lite känslig mot. Näsan var åtminstone täckt av solfaktor 50 idag.
(1/1-26) Jag anlände till hotellet vid 06-tiden lokal tid. Jag chansade på att vänta på en buss från flygplatsen istället för att ta en taxi. Där sparade jag nog runt 500 kronor. Jag fick gå ungefär en kilometer när jag hoppade av bussen på närmaste hållplats till hotellet. Jag fick hjälp av indier med bussen som jag träffade där bussarna avgår från flygplatsen. En kille bosatt i Förenade Arabemiraten på besök här i Oman för att hälsa på släkt under några dagar. Han är bekant med Muskat sedan tidigare. Jag fick ut kontanter direkt i ankomsthallen. Bussen kostade 1 OMR vilket i dagsläget är ungefär 24 SEK. Jag försökte med en sedel med valören 5 OMR men busschauffören hade ingen växel så jag fick åka gratis. Väldigt trevlig och lugn chaufför. Redan tidigt idag så tycker jag mig märka en skillnad på Oman och andra länder i regionen avseende lugnet här. Allt snurrar lite långsammare och folk verkar inte vara lika hetlevrade.
Rummet var bokat med start från igår för att kunna checka in tidigt på morgonen idag. Det var det värt då jag annars hade behövt vänta till klockan 15 för att få tillgång till rummet. Det hade varit hemskt. En timme efter incheckning och en dusch blev det frukost som ingår i priset på rummet. Jag tyckte det var en bra bufféfrukost med mycket att välja på. Efter frukost infann sig den berömda huvudvärken som jag brukar få efter en lång resa. Den här gången varade den inte så länge.
Jag passade på att utnyttja min tidiga start på dagen genom att ta en promenad på 1,5 kilometer enkel väg för att ta mig en titt på det berömda Sultan Qaboos Grand Mosque. Den aktiviteten tog ett par timmar och sedan drog jag tillbaka till hotellet för att sova lite. Jag har inte känt mig bra idag trots att huvudvärken gav sig relativt snabbt och hade tänkt att moskén skulle räcka för idag. Det blev ytterligare en promenad för att kolla på stranden längs denna del av Muskat. Det var inte mer än en kilometer från hotellet och det var nog bara med lite mer frisk luft. Generellt blir det nog ta det lugnt ett tag och bekanta och känna in omgivningarna här jag bor innan jag tar mig an övriga Muskat.
Bilder tagna under promenaden från hotellet till Sultan Qaboos Grand Mosque.
Bilder från Sultan Qaboos Grand Mosque.
Jag var ute och handlade lite småsaker ikväll efter middagen. Middagen bestod av libanesisk mat på en syrisk restaurang. Riktigt bra mat till priset av 90 kronor ungefär med dryck. Det var riktigt mysigt att promenera här i stadsdelen där jag bor. Jag blir inte påpassad överhuvud taget. Det finns ingen som tigger och ingen som försöker sälja något. Inte ens taxichaufförerna stannar till när dom passerar och erbjuder sin tjänster!
(31/12-25) Onsdag morgon. Det är dags att lämna Sverige för ett lite längre och i stort sett oplanerat äventyr. Denna gång vet jag inte ens själv hur lång resan blir och jag har ingen biljett hem. Att slippa ha ett hemresedatum är nog det bästa som finns!
Flyg med Emirates från Arlanda till Dubai med avgångstid klockan 14.30. Efter en och halv timmes transit i Dubai flyger jag vidare med Emirates igen till Muskat, huvudstaden i Oman. För några dagar sedan avbokade jag min bussbiljett (FlixBus) från Nyköping direkt till Arlanda med avgångstid 06.25 för att istället boka tåg från Arlanda till Stockholm med avgångstid 09.14. Jag klarade inte längre av tanken att tillbringa fem och en halv timme på Arlanda. Samt så har jag aldrig varit någon morgonmänniska. Det läskiga med det här är att det sedan många år tillbaka har varit svårt att lita på tågen. Så länge vädrets makter är med mig borde det gå bra.
Då jag anländer väldigt tidig imorgon den första januari i Muskat har jag bokat rummet från idag den 31 december. Det skulle vara väldigt tufft att vänta till klockan 15.00 på incheckning. Då frukost ingår på hotellet så borde jag kunna äta frukost direkt efter incheckning. Även om resan påbörjas år 2025 så anländer jag inte till min slutdestination förrän den 1 januari 2026 lokal tid. För enkelhets skull anser jag att resan sker i sin helhet år 2026. Då slipper jag skriva 2025-2026 överallt och kan lägga den under menyalternativet ”2026”.
Det ska bli väldigt spännande med ett nytt land nu! Det har nu gått nästan två år sedan sist. Oman kommer att bli mitt 87:e land.