(1/2-25) Sista dagen på Bantayan för den här gången. Jag tycker att Bantayan överträffade mina förväntningar. Jag blev lite orolig när jag såg hotellbygget i Santa Fe vid ankomst till ön med färjan, men det var lite överdrivet. Sett till att det har gått lite mer än 15 år sedan jag var här sist så har det inte hänt så väldigt mycket. Det är lite svårt att förstå med tanke på charmen och stränderna här. Jag tror att ön är på väg att förändras för gott under de kommande fem åren, med en accelererande utveckling av turismen och nya hotellbyggen. Det är bara att hoppas att det sker på ett kontrollerat sett och att man ser till att förbereda sig för en kraftig ökning av avfall och allt annat dåligt som massturism medför. För folk som driver affärsrörelser här är det bara att gratulera. Jag spenderade några timmar denna sista dag på stranden här i Santa Fe. Idag var det helklart och vattnet helt lugnt vilket gjorde att stranden visade sig från sin allra vackraste sida.
(30/1-25) Det finns inte så mycket att skriva om då de senaste dagarna sett likadana ut allihop. Målsättningen med att bara vara här och inte göra nånting har lyckats bra hittills. Någon vecka brukar jag fixa det åtminstone innan det blir för tråkigt. Vädret är bra nästan varje dag här så stranden fungerar bra. Som vanligt på senare år är det svårt att få till en grund utan att bränna sig. D-vitamin behövs verkligen så jag ser till att vara på stranden en timme eller två varje dag. Idag har jag bytt hotell då mitt förra var fullbokat. Flytten är ungefär 100 meter. Så nu är jag 100 meter närmare stranden. Jag har flyttat från Adelaida Pensionne Hotel till Sunshine Bantayan Garden Resort. Kan vara kul att ha det skrivet här för framtiden. När jag var här 2009 bodde jag på Seaview Apartelle som fortfarande finns kvar.
(27/1-25) Jag har bara vara tagit det lugnt i Santa Fe idag igen. Jag har ett stort behov av att bara vila och ta det lugnt nu. Bantayan är verkligen den perfekta platsen att koppla av på. Var precis so igår nere på stranden i ett par timmar. Som vanligt är det besvärligt när man inte tål solen ännu. Jag kör med solfaktor vilket förhoppningsvis ska se till så att jag inte bränner mig som jag nästan alltid brukar göra första dagarna när jag är i tropikerna. Förutom till frukost äter jag endast seafood och frukt. Restaurangutbudet är det kanske det enda som är positivt med en ökande mängd turister. Centrala Santa Fe har numera restauranger i nästan varje gathörn.
(26/1-25) En mycket lugn och trevlig dag på Bantayan med sol och bad ett par timmar mitt på dagen. Stränderna är nästan lika bra som år 2009. Det märks dock att naturen är mer ansträngd nu. Samt är det märkbart skräpigare. Det finns numera också ett halvfärdigt bygge vid stranden mitt i Santa Fe som enligt hörsägen ska bli en lyxresort. Den 28 augusti 2024 invigdes en flyglinje mellan Bantayan och Cebu City. Det kortar ner tiden att ta sig till och från ön till Cebu City från 5-6 timmar till 40 minuter! Det går två flyg i veckan, på fredagar och söndagar. Det känns som att dagarna för Bantayan innan massturismen tar över helt är räknade. 2009 var ön i stort sett okänd bland västerlänningar. Även om en del västerlänningar var här långt innan dess var det relativt som kände till denna pärla. Jag är mest glad och tacksam att jag lyckats ta mig tillbaka hit igen efter mer än 15 år. Jag var här i november-december 2009. Vilka tider det var!
(25/1-25) Resa idag till ytterligare en bekant plats. Jag började resan i morse med att ta en taxi vid 07.30-tiden från hotell NS Royal Hotel till Cebu North Bus Terminal. Inte förrän vid 08.30-tiden började bussen rulla mot Hagnaya Port. Bussresan tog ganska precis fyra timmar. Köpte biljett till färjan över till Bantayan med avgångstid 13.30. Färjan kom inte iväg förrän vid 14-tiden till slut. Inte förrän strax efter klockan 16 checkade jag in på hotellet i Santa Fe. I hamnen i Santa Fe blev jag upphämtad av en representant för hotellet jag bokat. Efter en mycket snabb incheckning blev det att snabbt gå bort på huvudgatan i Santa Fe för att hitta något att äta. Denna huvudgata som jag spenderade väldigt mycket tid längs vid mitt första besök här 2009. Det var nu svårt att känna igen. Men gatan är fortfarande riktigt mysig. Efter maten bestämde jag mig för att gå bort till Hr musicbar för att se om Henrik var på plats. Direkt när jag kommer in på baren (som numera inte längre bara är en bar) så ser jag Henrik sitta en bit bort. Jag gick fram til honom och han kände igen mig direkt vilket var riktigt trevligt. Ytterligare en svensk kille var på plats och det blev att sitta och prata en timme med grabbarna innan jag gick hem till hotellet för att sova i en dryg timme. Jag har känt mig nostalgisk och närmast rörd sedan jag klev i land på Bantayan island. Det blev tidigt kväll trots att det är lördag idag. Behöver verkligen sova ordentligt och koppla av i ett antal dagar nu.