(15/3-21) Sista dagen med sol och bad på ett bra tag i indiska oceanen. Helklart väder igen som vanligt. Imorgon har jag en viktig dag framför mig. Den närmsta veckan avgörs av hur det går imorgon.


(14/3-21) Uppe vid 07.30-tiden för att äta frukost och sedan promenera bort till det sjukhus som är bäst på PCR-tester här i staden, Tasakhtaa Global Hospital. Då jag besökt sjukhuset tidigare var jag nu insatt i dess layout och hittade direkt det jag var ute efter.

Bakgrunden till mitt besök till sjukhuset idag var att försöka slippa testa mig i Dar es-Salaam genom att säkerställa och verifiera information med folk på plats här i Zanzibar Town. Allt är mycket krångligare i Dar es-Salaam rent praktiskt och dessutom mycket dyrare, 180 USD istället för 120 USD här. Samt så måste man betala på en viss bank i Dar es-Salaam en eller ett par dagar innan man ska utföra testet. Jag kom på idén med att testa mig här istället då jag fick reda på av Qatar Airways att testet skall göras inom 96 timmar och inte 72 timmar som många andra kräver. Detta är ju ett krav från Qatar Airways och inte staten Qatar eller Sverige. Anledningen till kravet är att jag flyger från ett land dom precis införts på listan över länder där PCR-test krävs av Qatar Airways. Många andra nationaliteter behöver ha test för att åka tillbaka till sitt hemland

Min viktigaste fråga till kliniken var ifall jag kunde göra testet här och sedan åka till Dar es-Salaam och motta testresultatet där. Jag ville ha det hundra procent bekräftat innan jag bokade testet digitalt. Jag hittade ganska snabbt en person som var kunnig på det här och fick det bekräftat. Man får provresultatet digitalt. Sedan var det bara för mig att sätta mig på en stol och boka testet via länken jag fått. Jag satt kvar på plats medan jag körde hela flödet klart för bokningen ifall det skulle bli något strul. Det hela fortlöpte utan problem och jag har nu en bokning för PCR-test på tisdag mellan 08.00 och 09.00. Det kommer att innebära att jag gör mitt test runt 87-88 timmar innan avgång från Dar es-Salaam och därmed klarar Qatar Airways krav på 96 timmar! Ifall allting klaffar med testningen så finns det såklart bara en sak till som kan göra att jag blir nekad ombordstigning. Ett positivt testresultat. Jag hoppas dom har bättre testmetoder nu än när presidenten lyckades få ett positivt testresultat för bland annat en topsning av en papaya!

Tre timmar sol och bad på eftermiddagen idag. Det känns som att jag denna resa har solat och badat för tio år framåt.


(13/3-21) En mycket lugn dag. Jag har mest slappat och såklart solat och badat från 14-tiden och framåt. Idag var det verkligen avslappnande med havet. Jag är som jag berättat tidigare väldigt imponerad av stranden som i stort sett ligger mitt i staden. Nu när jag dessutom bor på Tembo House Hotel bor jag bara några meter ifrån den.


(12/3-21) Jag hoppade över sol och bad idag för att ta en liten paus från det. Istället gick jag och tittade på marknaden som ligger på andra sidan gatan från Darajani Market. Marknaden sprider sig ut sig över en väldigt stor yta och jag tror att alla kan hitta något av intresse här.

På eftermiddagen blev jag dålig. Liknande symptom som sist jag blev dålig fast lite mildare. Hög vilopuls, en konstig huvudvärk och allmän svaghetskänsla. Jag börjar mer och mer tro att det är någon form av biverkning från malariatabletterna. Det blev således tidigt till sängs.


(11/3-21) Jag har under förmiddagen besökt tre kliniker och alla tycker att jag efter mina förutsättningar ska göra testet i Dar es-Salaam. Nu har jag fått det bekräftat. Vidare så har jag tagit reda på hur man går till väga för att rent praktiskt genomföra ett test. Jag har nu fått en adress där man bokar testet online minst en dag innan avsett testdatum. Det som lätt skulle kunna ställa till det är att testresultat inte kommer i tid på grund av för sent utfört test alternativt att testet blir positivt. Som det ser ut nu kostar testet minst 170 USD, något man får betala själv trots att det är Qatar Airways som infört och kräver testet. KLM har en mycket smartare lösning i Dar es-Salaam. Flyger man med KLM kan man göra ett snabbtest på flygplatsen innan avgång för endast 25 USD! Hur som helst så blir det spännande det här. Det enda smarta nu är att behålla lugnet och räkna med strul och eventuellt ett misslyckande med resultatet att jag inte får flyga hem med Qatar Airways. Om det skulle bero på positivt test så blir det karantän i 14 dagar, vilket innebär att jag inte kan boka ny hemresa med dom förrän 14 dagar efter. Detta blir spännande.

En annan sak som är spännande är att Tanzanias president är försvunnen sedan lite mer än en vecka och det spekuleras i att han har åkt dit på covid-19 och vårdas på sjukhus i Kenya. Men hittills är allt bara spekulationer. Detta skulle kunna bädda för oroligheter i landet om det blir långvarigt.


(10/3-21) Det visar sig att det var som jag trodde. Alla avgångar från Tanzania kräver PCR-test från och med den 2 mars. Det var då en himla tur att jag redan nu fick reda på det. Men hade gärna sett att jag fått reda på det ännu tidigare. Förmodligen så kommer jag behöva göra mitt test i Dar es-Salaam då jag flyger hem därifrån. Det skulle kunna strula så att jag inte hinner få till ett test. Då är jag fast här. Det blir spännande det här. Nu när jag äntligen lyckats boka en open jaw flygbiljett så visar det sig att det är till min nackdel. Så här informationen och listan över länder som måste ha PCR-test ut just nu:

PCR test is mandatory for passengers flying on Qatar Airways from one of the below countries.

Passengers flying from these countries will be required to present a negative COVID-19 test result carried out and issued within 96 hours prior to their flight departure, unless it is mandated by local authority on departure or at country of arrival to have the test done in a shorter period.

Armenia
Bangladesh
Brazil
India
Iran
Iraq
Nepal
Nigeria
Pakistan
Philippines
Russia
Sri Lanka
Tanzania

För övrigt händer inget speciellt idag förutom att jag flyttat till Tembo House Hotel, vilket är det finaste (och dyraste) hotellet jag bott på hittills denna resa. Jag fick ett fint rum och frukost ingår. Rummet kostar ungefär 80 USD per natt. Jag gissar på att charterfolket från Ryssland betalar betydligt mindre per natt. Rummet är fint men inte jättelyxigt. Det är dock ett stort rum. Hotellet är riktigt fint och ligger några meter från stranden.

Mitt rum på Tembo House Hotel.


(9/3-21) En lugn och skön dag utan något inbokat. Badat och solat på den överraskande fina stranden mitt i staden. Stranden här i staden är nog den bästa jag sett i en stad av denna storlek.

På kvällen fick jag mejl från Qatar Airways att jag behöver PCR-test för att få flyga hem från Tanzania. Det är väldigt svårt att säga om det gäller mig då jag är svensk medborgare och skall flyga till Sverige. Det beskrivs som att passagerare med avgångar från ett fåtal länder behöver test. Det är alltså inte ett krav från något land utan från Qatar Airways. Jag har ställt frågan och hoppas få svar så snart som möjligt. Listan över länder som Qatar Airways avgår från verkar ha utökats med Tanzania den 2 mars. Det är bara det jag vill ha bekräftat med frågan jag har ställt.


(8/3-21) Idag blev en tripp till Fumba med Dalla-Dalla för att se vad det stället har att erbjuda. Fumba ligger bara 15 kilometer söder om Zanzibar Town så det är min kortaste resa med Dalla-Dalla, förutom den från flygplatsen in till Zanzibar Town första dagen på resan. Det visar sig ganska snabbt att Fumba inte är något speciellt. Det som är speciellt med Fumba är öarna i skärgården och dom bland turister populära flasknosdelfinerna. Precis som från Kizimkazi kan göra turer för att se dessa delfiner och tråkigt nog erbjuds turister även att simma med dom, något man bestämt ska undvika. Den lilla, lilla byn Fumba var alldeles lugn och stilla vid mitt besök och det finns inte mycket där. Det är inte speciellt vackert heller. Jag anlände ganska precis mitt på dagen vilket är för sent för båtturer då dom görs med start tidig morgon. Pratade med några bybor och tog sedan en Dalla-Dalla tillbaka. Det är trevligt att få göra såna här utflykter då man garanterat får interaktioner med lokalbefolkningen.

Ovan bilder från en ganska trevlig upplevelse trots att Fumba var en ganska tråkig plats. Det man ska göra i Fumba är att åka ut till någon av öarna i skärgården utanför och snorkla och även kolla på delfiner. Jag anlände mitt på dagen och inget sådant var tillgängligt. Dom flesta bokar nog såna turer i Stone Town.

Eftermiddagen bjöd på sol och bad. Vädret är fortsatt mycket bra. Det ska bli intressant att se om något förändras med vädret närmare mitten av mars då regnsäsongen skall börja.


(7/3-21) Bad på förmiddagen och en spice tour på eftermiddagen. En helt perfekt dag med andra ord. Jag hade inga höga förväntningar på denna spice tour vilket kanske var en anledning till att jag blev så otroligt positivt överraskad. Efter en halvtimmes körning inåt landet från Stone Town kom vi fram till platsen där man har en massa kryddor och frukt växande på en farm. Det var bokstavligt talat en kavalkad av kryddor och frukt som visades upp! Ananas, papaya, flera olika arter bananer (det finns totalt 25 olika på Zanzibar), grapefrukt, rambutan, brödfrukt, jackfrukt, citrongräs, kryddnejlika, vanilj, kaffe, peppar, kardemumma, kanel, muskot, mandel och även aloe vera. Man fick lukta och smaka på det som gick att smaka på. Jag tyckte det var mycket intressant. Det hela avslutades med en kille som klättrade upp och högg ner två kokosnötter sjungandes en känd tanzanisk sång på swahili. Just denna del kändes lite löjlig för min del, då jag själv klättrade efter kokosnötter på Sri Lanka 28 år sedan. Men jag låtsades som att jag var med om det här för första gången. Sedan blev jag lotsad till några stånd med lite försäljning av kryddor och parfym. Jag köpte en liten liten flaska parfym och en burk aloe vera. Aloe vera kommer väl till pass nu när jag bränt mig i solen igen. Denna fantastiska halvdag gick loss på endast 15 USD (som jag nämnde igår). Jag var dessutom den enda deltagaren, och jag är fortfarande förvånad att turen genomfördes.

Bilder ovan från besöket från farmen idag. En fantastisk halvdag helt enkelt. Otroligt givande med stor mångfald. Trots att jag har tillbringat väldigt många dagar i tropikerna i mitt liv så hade jag bara sett hälften av de kryddor och frukter som visades upp.


(6/3-21) Idag har jag tagit det väldigt lugnt. Det enda jag ville åstadkomma av nytta idag var att boka en spice tour till imorgon. Det är inget svårt eller tidsödande då det finns mängder av företag som erbjuder såna turer. 15 USD kostar en halvdagstur. Jag har velat göra en sån här hela tiden då jag tycker det här med kryddor är jätteintressant. När jag nu befinner mig på en klassisk kryddö passar det perfekt.

Vädret idag har varit som alla andra dagar. Lite småmulet tidigt på morgonen för att snabbt övergå till helklart resten av dygnet. Det har blåst lite mer senaste dagarna, något som är väldigt skönt då det är mycket varmt denna årstid. Lite extra svalka är välkommet.

Jag gillar Stone Town mer och mer för varje dag jag är här. Det är en otroligt trevlig stad med trevligt folk och ingen trafik, om man håller sig dom delar av staden där bilar inte kan ta sig fram. Det känns otroligt privilegierat att ens kunna ha tagit sig och vara här mitt under brinnande pandemi. Pandemin märks det ingenting av här på stan. Det finns heller inga som helst restriktioner i samhället. När man går in i vissa restauranger så är det person som förser en med handsprit. Det är det enda jag sett som påminner mig om pandemin. Men som alla förstår så är ju det här en falsk bild av det hela då Tanzania självklart har covid-19 som alla andra länder i världen. Risken jag tar är jag medveten om, men jag anser mig vuxen nog att bestämma och ta det ansvaret själv. Det smartaste är såklart att inte resa alls i dagsläget. Eftersom resandet är en stor del av mitt liv och det heligaste jag har, så är det väldigt viktigt för mig. Precis som jag måste skydda mig mot covid-19 måste jag skydda mig mot andra sjukdomar.

Efter över tio års närvaro på Facebook släckte jag min profil för några timmar sedan. Jag har tänkt över det här en längre tid och idag tog jag beslutet. Jag har redan fått frågor från folk som undrar om dom gjort något fel eftersom jag stänger ner profilen. Jag har bara haft kanonvänner på Facebook så det har absolut ingenting med det att göra. Sanningen är den att det har varit jättekul med Facebook, särskilt under dom första åren. Saker har hänt och Facebook har utvecklats till något som inte är lika kul längre. Annonser och massa politik och sånt jag är ointresserad av att diskutera online. Utifrån mitt perspektiv så har jag använt Facebook mest för att dela med mig av mina ögonblick när jag är på resa. Särskilt då jag alltid reser ensam har jag tyckt att det varit kul att få göra det. Det som har hänt på sistone är att jag har tröttnat på Facebook. Det känns inte värt besväret att publicera saker längre. Det stjäl en massa tid och jag lägger upp det gratis, det finns inte längre någon morot med publicerandet. När man publicerar saker så ska man dessutom för att hålla folk nöjda delta i diskussioner och annat jag i vanliga fall gärna gör, men på resa är det tid lagd som aldrig kommer tillbaka. Jag vill i stort sett bara dela med mig av saker och om någon tycker det är kul är det värt det. Facebook ger aldrig någonting tillbaka och man får ingenting för besväret. Materialet man lägger upp kan dom sno och i stort sälja om dom vill. För min del så räcker det nu. Jag har dessutom det tyngsta argumentet kvar. Att jag behöver ha tiden för att uppdatera denna webbsida. Det är nog tidskrävande i sig. Jag hoppas att folk förstår och respekterar mitt beslut. Jag känner redan efter ett par timmar att detta är rätt beslut och ingenting jag kommer att ångra. Instagram är något jag funderar på. Ska titta på vad det kan ge mig. Sedan tidigare har jag ett instagram-konto där jag under denna resa testat att dela med mig av lite bilder efter ha varit i stort inaktiv tidigare. Annars är det här man i fortsättningen ska följa mina resor. Det är denna sida som är det viktiga för mig. Här får jag dessutom in några få kronor per år för besväret. Men jag går back varje år allt som allt när driften av webbsidan är betald. Det är helt ok då det är min hobby och passion och jag äger det jag lägger ut. Jag är medveten om att jag kan behöva ha en aktiv facebook-profil av fler än ett skäl. Facebook är så pass inlindat i övriga internet nuförtiden. Ett skäl är att jag behöver info från någon grupp. Specialiserade facebook-grupper som man kan gå med i temporärt inför en resa exempelvis är mycket användbart och skall inte underskattas. Vid sådana behov kommer jag att aktivera profilen igen men det är ändå slut med statusuppdateringar nu, vilket är den viktigaste förändringen.


(5/3-21) Igår kväll bokade jag en halvdagstur till Prison island. Vid 9-tiden idag var jag och fem andra personer på väg med en liten båt från Stone Town ut mot ön. Vi fick utgå från en lite mer avskild dela av Stone Town då sjön var ganska hård, bara för att kunna ta oss i båten. När vi kommit ut till ön var vi alla genomblöta. Jag lärde känna mina medresenärer en hel del under färden som varade runt 45 minuter. Två ryska par och en kvinna från Frankrike. Dom ryska paren visade sig alla jobba som läkare på sjukhus i Moskva. Dom hade jobbat på en covid-19-avdelning ett helt år och tyckte att dom var i behov av semester. Dom lyckades förmedla en del läskiga historier från året som gått och visade mig bilder tagna inifrån sjukhuset under arbetets gång. De mest slående bilderna var röntgenbilder på lungor drabbade av covid-19. Det såg riktigt läskigt ut. Alla fyra var vid väldigt gott mod och jag tyckte dom var väl värda denna välförtjänta ledighet. Precis som mig så insåg dom efter en hel del research att Tanzania var landet som skulle ta emot dom utan restriktioner och annat strul. I stort sett det enda landet i världen mitt under denna brinnande pandemi. Det framgick ej om ryssarna var vaccinerade mot covid-19.

Prison island (Changuu island) har en intressant historia. Ön är väldigt liten (800 gånger 230 meter) och kan utforskas i sin helhet på någon timme. Ön användes som en plats att förvara slavar och senare som en karantän-ö för folk med gula febern. Ön bebos av några hundra aldabrasköldpaddor som ursprungligen fördes hit från Seychellerna. Vad jag förstod det så togs dom först till Stone Town för att sedan flyttas ut till ön. Anledningen var att dom åt sönder trädgårdar i Stone Town. Jag fick hjälp av guiden att hitta den äldsta sköldpaddan som är 196 år. Jag började med att mata dem och den åt ur min hand. Guiden sa åt mig att jag skulle massera halsen på den vilket jag gjorde. Det visade sig att dessa sköldpaddor älskar det. Den slutade till och med att äta när jag började massera halsen på den.

Efter att ha utforskat ön var tanken att vi skulle snorkla. Men den höga sjön gjorde det meningslöst att försöka se någonting så det blev en timmes bad istället. Allt som allt blev det här en trevlig halvdag iväg från Stone Town till en kostnad av 15 USD.

Alla bilder ovan från utflykten till Prison island som ligger några kilometer utanför Stone Town.


(4/3-21) En mycket lugn dag har det varit idag. Jag var och kollade in Freddie Mercury muséet på förmiddagen. Äntligen. Det ligger bara några hundra meter från mitt hotell. Det var trevligt men rätt så litet. En timme räckte för att se allt muséet har att erbjuda.

Alla bilder ovan från Freddie Mercury muséet i Stone Town.

Lite historiska byggnadsverk i Stone Town.

Eftermiddagen spenderades på stranden med sol och bad.


(3/3-21) Jag tog en taxi vid 11-tiden från Nungwi tillbaka till platsen jag började denna resa, Stone Town. 20 USD kostade resan som är ungefär 50 km. Sträckan tar ungefär en och en halv timme med taxi. Klart prisvärt om man har bagage och inte vill krångla med Dalla-Dallas. En Dalla-Dalla hade kostat 1 USD!

Denna gång har jag bokat ytterligare ett nytt hotell i Stone Town. Detta blir det tredje hotellet jag testar i staden. Dom tidigare två var bra men min förhoppning är att Dhow Palace Hotel skall vara ännu bättre. Riktigt roligt att ha förmånen att få testa flera olika hotell. Priset ligger på ungefär 65 USD, vilket är det dyraste jag bott hittills. Man får dock mycket mer för pengarna i Stone Town än längs stränderna. Särskilt dyrt är det på Nungwi som är den överlägset största turistmagneten på ön. Detta med all rätt då de bästa stränderna finns där.

Bilder ovan från mitt tredje boende i Stone Town, Dhow Palace Hotel.

Hälsan är lite bättre idag. Men det som kvarstår är att magen ska repa sig helt. Den är fortfarande i rätt dåligt skick.