31 - Nepal och Indien 2017

Katmandu, Nepal (del 2)

(1/10-17) Sista heldagen i Nepal. Jag har inte haft någonting planerat idag. Bara skrotat runt i centrala Katmandu, tagit en massage och handlat lite kläder. Till middagen testade jag en ny restaurang, Fren’s Kitchen, som helt klart var bra men ändå inte nådde upp till samma klass som Gaia Restaurant & Coffee Shop.

Förberedelserna inför resan till Indien imorgon är i full gång. Det skall bli spännande att besöka en av världens största städer. Jag älskar megastäder.


(30/9-17) Idag blev det en heldag av sightseeing trots att jag bara besökte två specifika platser. Dessa båda platser anser jag att man ska stanna lite extra länge vid. Att bara sitta ner och ta in allt som sker är fantastiskt lugnande för kropp och själ.

Först ut under förmiddagen var världsarvslistade Boudnath stupa som ligger en dryg halvmil öster om centrala Katmandu. Jag tog en lokalbuss dit. Boudnath är en riktigt trevlig plats att spendera en halvdag på. Ett absolut måste att besöka om man är i Katmandu. Precis som Swayambhunath är Boudnath en buddhiststupa. Boudnath är dock mycket större och räknas som en av världens största stupor. Denna helgedom anses vara det viktigaste tibetanska pilgrimsmålet utanför Tibet. Dess historia sägs gå tillbaka till 400-talet e.Kr. Den nuvarande stupan är byggd någon gång på 1000-talet e.Kr. Runt stupan finns kloster, restauranger och försäljare av tibetanska hantverk. Jag gillar den här typen av platser väldigt mycket på grund den starka andlighet som alltid är närvarande oavsett vilken religion det handlar om. Förutom ett par fikapauser på höga takcaféer med fantastisk utsikt blev det några varv medsols runt stupan både i gatuplan och uppe på dess bas.

Alla bilder ovan från Boudnath stupa och området runt helgedomen.

Jag hade redan igår kväll planerat att ta mig till fots från Boudnath till Pashupatinath-templet, en promenad på strax över tv¨kilometer. Pashupatinath är Nepals viktigaste hindutempel. Templets läge vid den heliga floden Bagmati som sedermera rinner ihop med Ganges är vackert. Vid flodbanken brinner ofta likbål. Enligt nepalesisk hinduisk tradition måste en död kropp doppas tre gånger i flodens vatten innan kremering för att stoppa reinkarnationen.

Som vanligt när man går till fots får man bra tillfällen att se delar av staden man annars inte hade lagt märke om man hade tagit taxi. Det blev en ganska varm och dammig promenad men jag hade ordentligt med vatten med mig så det gick bra.

Bilder tagna längs promenaden mellan Boudnath och Pashupatinath.

Temperaturen är ganska lagom här i Katmandu denna årstid. Lunchen hoppade jag över idag. Den blev ersatt av fikapauser och frukt mellan varven. det fungerade bra. Efter att ha spenderat ett tag i Pashupatinaths tempelkomplex visade det sig att det var en kremering på gång. Jag beslutade mig för att bevittna den innan jag fortsatte min promenad tillbaka till Thamel. På samma gång som det var en mycket udda och märklig upplevelse att få bevittna kremeringen och dess tillhörande ritualer, kändes det helt naturligt på ett sätt som är svårt att förklara med ord. Stundvis kände jag mig som en av de anhöriga till den avlidne på ett konstigt sätt.

Alla bilder ovan från Pashupatinath.

Två bilder ovan från den mycket dammiga promenaden från promenaden mellan Pashupatinath och Thamel. En mycket dammig och skitig promenad jag lika gärna kunde ha hoppat över.

Under kvällen när jag reflekterat och bearbetat allt jag fått uppleva under dagen kände jag stor tillfredsställelse och ödmjukhet. Att vara på resa i ett exotiskt land som Nepal är otroligt givande.


(29/9-17) Idag var det dags att besöka ytterligare en stad utanför Katmandu. Patan har precis som Katmandu och Bhaktapur ett mycket vackert Durbar Square och ligger endast 7-8 kilometer från Katmandu. Staden är Nepals tredje största efter Katmandu och Pokhara. Man tror att Patan är Katmandudalens äldsta stad. Ett annat namn på staden är Lalitpur. FN och många biståndsorganisationer har Patan som bas vilket medför att det finns en hel del bofasta västerlänningar här.

Vid 10-tiden tog jag en minibuss till Patan från Katmandu som kostade 15 NPR. När jag kom fram gick jag direkt till Durbar Square och löste entrébiljett som kostar som i Katmandu, 1000 NPR.

Bilden ovan togs i Katmandu medan jag väntade på minibussen till Patan.

Efter att ha tittat igenom de flesta templen på Durbar Square, varav många är under reparation sedan jordbävningen, så gick jag bort och kollade in Golden Temple (Kwa Bahal). Detta tempel klarade sig helt från skador vid jordbävningen.

Lunch intogs på Café de Patan. Medan jag sitter och äter dyker ett par gamla bekanta upp. Mina spanska vänner Albert och Mirjam från Barcelona som jag träffade vid flera tillfällen under min trek! Senast jag träffade på dom var uppe i Gorak Shep och senare den dagen vid Everest Base Camp. Dom ville bli fotograferade med den katalanska flaggan vid Everest Base Camp. Three Passes Trek var deras mål med resan och jag fick nu höra mer om hur det hade gått för dom. Three Passes Trek hade jag nog själv försökt mig på om jag hade haft lite mer tid i Nepal. Jag fick nu reda på att dom hade fått avbryta sitt försök att korsa Kongma La-passet på 5535 meters höjd. Vi hade en väldigt trevlig pratstund och otroligt mycket att prata om och samtalet handlade i stort sett uteslutande om våra fantastiska trekking-upplevelser!

Efter lunch bestämde vi oss för att gemensamt försöka hitta huset som Patans egen Kumari bor i. Jag hade det som min sista punkt att göra i Patan idag. Spanska paret tyckte det var en lysande idé. Denna Kumari var särskilt intressant för mig då min vän från Nederländerna berättat för mig att man kunde besöka henne på tu man hand. Efter en bra stunds letande med hjälp av vår halvtaskiga stadskarta och google maps på våra telefoner ville spanska paret ge upp. Dom kände sig trötta och ville tillbaka till Katmandu. Dom hade kommit ner från Lukla igår och hade ännu inte hunnit vila så mycket efter trekken. Jag fortsatte letandet på letandet på egen hand. Trots att jag fick fel flera gånger, med följden att jag fick gå långa avstånd och ändå kamma noll i mitt sökande, gav jag inte upp. När batteriet i både telefonen och min kamera började ta slut var jag också nära att ge upp. Tjurig som jag är fortsatte jag ändå att leta en stund till. Plötsligt ser jag huset med skylten ovanför entrén som indikerar att det är gudinnans residens! Jag snabbade mig uppför trappan efter att ha ringt dörrklockan man uppmanas att ringa på innan man går in. Jag hade ett litet hopp kvar om att åtminstone batteriet i digitalkameran skulle ha lite ström kvar. På väg uppför trappan möter jag en nepalesisk familj som var på väg ner. Jag frågade dom lite flyktigt om dom hade fått träffa Kumarin. Dom skakade bara på huvudet och såg allmänt besvikna ut. Jag fortsatte uppför trappan tills jag kom till ett litet rum som jag direkt förstod var rummet där Kumarin tar emot sina besökare. Det stod en man och kvinna i rummet och jag misstänkte att det var Kumarins föräldrar, något som visade sig stämma. Kvinnan säger till mig att vänta lite och en stund senare kommer en man bärandes på en liten flicka som mer ser ut som en docka än en levande människa. Det hela känns väldigt overkligt. Hennes pappa ber mig knäböja framför henne och hon böjer sig fram och placerar en tika på min panna. Jag reser sedan på mig och vänder mig mot pappan och ber om att få ta några foton av henne, vilket gick bra. Däremot så var det inte tillåtet att posera tillsammans med Kumarin på ett foto. Otroligt nog lyckas jag ta några foton precis innan kameran stängs av på grund av att batteriet är slut! Jag tackar Kumarin och hennes föräldrar för besöket och lämnar sedan rummet och huset. Detta var verkligen pricken över i:et på mitt besök i Patan. Jag tog en taxi hem till Katmandu för 400 NPR och avnjöt sedan en fantastisk middag på min favoritrestaurang Gaia Restaurant & Coffee Shop. Ytterligare en fulländad i Nepal är över!

Bilder ovan från min dag i Patan.


(28/9-17) Tanken var att jag skulle åka till Patan idag. Det ställdes in efter frukost då jag kände att jag bara ville ta det lugnt idag. Ingen planerad sightseeing och ingen fotografering. Jag lärde känna lite nya människor kring Durbar Square istället, vilket var trevligt. Träffade försäljerskan av väskor som jag lärde känna för ett par dagar sedan på torget. Den riktigt intressanta nya bekantskapen var en man från Nederländerna i 60-årsåldern som rest till Nepal regelbundet i närmare 40 års tid! Han hade mycket spännande historier att berätta om Nepal av idag och såklart även från hippie-tiden med fokus på Freak Street som då var stadens hippie-gata. Har bara strosat runt i Katmandu och haft det allmänt trevlig. Bortsett från den ibland lite väl jobbiga trafiken så är Katmandu en underbar stad att vistas i.

I övrigt så fick jag bevittna när djur offrades vid ett tempel på Durbar Square. Jag misstänker att händelsen är relaterad till de festligheter som har med Dashain att göra.

Idag vid 12-tiden installerades det en ny Kumari i Katmandu mitt på dagen idag. Det innebär att när jag häromkvällen fick se den förra Kumarin bäras runt på gatorna kring Durbar Square var det ett av hennes allra sista publika framträdanden.


(27/9-17) Idag blev det min första tur utanför Katmandu om man undantar min trek i Everest-regionen. Bhaktapur är en plats jag länge sett fram emot att besöka och nu blev det verklighet. Staden ligger två mil öster om Katmandu och är dalens äldsta och kanske den mest spännande av kungastäderna. En medeltida stad som är världsarvslistad. Man tror att staden grundades på 800-talet e.Kr.

Jag åkte lokalbuss från Katmandu båda vägarna och biljetten kostade 25 NPR enkel. Det var smidigt med bussen men som väntat väldigt långsamt. I Bhaktapur kostar det på samma sätt som i Katmandu att gå in i de centrala delarna av staden. Biljetten kostar 1500 NPR, d.v.s. 500 NPR mer än avgiften i Katmandu. Denna avgift sägs vara avsedd för att reparera skador orsakade av de många jordbävningar staden drabbats av. Jag betalar mycket gärna denna avgift och skulle betala den även om den var dubbelt så hög! De stora sevärdheterna som ingår i biljetten är torgen Durbar Square, Taumadhi Tol och Datattraya Tol. Jag fokuserade min dag på dessa tre torg med omgivningar. Jag hann även med en kort visit till Kumale Tol som är stadens krukmakartorg. Detta torg var inte alls lika bra som utlovat. Torget nämns ofta som en av höjdpunkterna med ett besök till Bhaktapur. Jordbävningen skulle kunna ha något med det att göra. Det är set som är det lite kluriga när man söker information om Nepal. Information om ett resmål är alltid färskvara men i detta fall så finns det ett före och efter en gigantisk katastrof. Det är ett minimalt problem för min del, men det har varit värt att ta med i planeringen under hela denna resa.

Skadorna i Bhaktapur efter jordbävningen 2015 blev omfattande. Precis som i Katmandu så upplevde jag det fascinerande hur mycket som redan är återuppbyggt lite mer än två år efter katastrofen. Jag åt lunch på Palace Restaurant med utsikt över Durbar Square och det kungliga palatset efter att ha avverkat de två andra torgen. Efter det blev det ett besök inne i en del av det kungliga palatset. Jag vet inte om det berodde på jordbävningen eller om det var högtiden som gjorde att så mycket var stängt idag. Samtidigt så räcker det mer än väl att vara utomhus hela tiden med denna fantastiska arkitektur överallt.

Hela centrala Bhaktapur är som ett enda stort museum och är mycket sevärt. Detta har varit en helt fantastisk dag och vädret har varit helt perfekt återigen.

Bilder ovan från min dag i den gamla kungastaden Bhaktapur.


(26/9-17) Planen för idag var att besöka Swayambhunath-templet som är en av Katmandus stora sevärdheter. Templet som även kallas även Monkey Temple, framförallt av utländska besökare, är en central plats för Newari-buddhister. Det skulle visa sig bli en väldigt trevlig halvdagsutflykt. Då templet bara ligger några kilometer väst om Thamel så blev det en promenad dit och tillbaka. Det gjorde att jag även fick se lite av Katmandu utanför turiststråken. Ganska snart efter att man korsat Vishnumati-floden får man en skymt av templet som ligger mycket vackert på en kulle. Utsikten över Katmandu är riktigt bra. Man kan ta två vägar upp och jag tog huvudentrén upp som består 365 av branta trappsteg. Det kändes ovanligt enkelt att gå denna väldigt branta trappa, något som säkerligen hade med min tidigare höghöjdsvistelse att göra. Tråkigt nog så skadades en hel del byggnader, statyer och monument i jordbävningen 2015. Huvud-stupan klarade sig dock hyfsat. Jag spenderade hela förmiddagen uppe i tempelkomplexet med omgivande byggnader.

Fantastiskt väder och det riktigt trevliga Swayambhunath-templet blev till en riktig kanonförmiddag. Alla bilder ovan från utflykten dit.

På väg tillbaka till Thamel gick jag förbi ett mysigt litet tempel som ligger på en dold liten innergård. Templet heter Kathesimbhu Stupa och är en mindre kopia av Swayambhunath-templet så det var väldigt passande att besöka det direkt efter mitt besök på Swayambhunath-templet. Kathesimbhu Stupa fick bara små skador vid jordbävningen 2015. Byggt runt år 1650 är komplexet det mest populära målet för tibetanska pilgrimer i Katmandus gamla stad.

Bilder ovan från den lilla, mysiga innergård som huserar templet Kathesimbhu Stupa. Denna plats är verkligen en liten oas mitt i storstadens kaos.

Efter lunch i centrum blev det ett besök till den vackra trädgården Garden of Dreams i centrala Katmandu. Sedan blev det att utforska omgivningarna runt Durbar Square och att äta mycket. Totalt blev det frukost plus fyra ytterligare måltider idag! Sista måltiden intogs på K-Too Steakhouse där det blev en pepparstek och ett par öl, samt en jättegod Apple Momo med glass. Hela kalaset gick loss på 2500 NPR (ungefär 200 kr).

Innan jag gick tillbaka till hotellet för att sova tog jag en massage som även den kostade 2500 NPR. Förutom kroppsmassage så ingick ansiktsbehandling och en rejäl fotmassage. Tre timmar tog det hela och det var ok men inte mer. I Thailand är massage många klasser bättre och dessutom mycket billigare! Det blev totalt sett en mycket bra dag i Katmandu idag.

Vackra Garden of Dreams. Ytterligare en oas mitt i Katmandu. Väl värd ett besök för en timme eller två.

40 bilder ovan som visar hur färggrant och vackert Katmandu är. Skadorna efter jordbävningen 2015 är fortfarande väldigt närvarande och stora projekt pågår för att återuppbygga raserade byggnader. Staden känns otroligt trevlig, säker och väldigt välkomnande.


(25/9-17) Uppe vid 05-tiden för att packa och fixa innan frukosten som var beställd till 05.30. Direkt efter frukost och en varm dusch gick jag till flygplatsen så jag var där kring 06-tiden. Jag fick veta igår att det är lagom att vara på plats en timme innan avgång. När jag närmar mig avgångshallen och tittar utöver landningsbanan så är den helt täckt av dimma. Det såg verkligen inte lovande ut. Inne på flygplatsen tog jag kontakt med någon som såg ut att jobba för Summit Air angående händelsen igår avseende mina glömda solglasögon. Personen som var anställd hos Summit Air följde mig upp till kontoret och låste upp dörren. Inne på disken låg mina solglasögon! Det var otroligt trevligt att få tillbaka dom. Medan jag väntade i avgångshallen träffade jag en sherpa vid namn Jangbu Sherpa som hade mycket att berätta om trekking och bergsbestigning. Hans meritlista var minst sagt imponerande, med bland annat 15 stycken lyckade bestigningar av Mount Everest! Det är sällan det har varit så enkelt med väntan på en flygplats. Han hade väldigt mycket intressant att berätta om Ama Dablam. Han märkte nog på mig att jag var väldigt intresserad av det berget.

Vid 07-tiden började vädret bli mycket bättre och landningsbanan var synlig i sin helhet. Inget Summit Air-plan hade ännu anlänt från Katmandu. Vid 07.15-tiden anlände planet plötsligt från ingenstans och runt 07.30 satt jag i planet och tittade ner mot den berömda sluttande landningsbanan i väntan på takeoff. En halvtimmes försening är inte mycket att säga om på denna mycket speciella flygplats. Ingen takeoff hade jag hört eller läst så mycket om innan som den här, så spänningen var stor när planets motorer varvade upp. Man märkte tydligt på de övriga passagerarna att de tyckte samma sak.

När planet lyfte från marken var det många som skrek. Jag tyckte inte det var så farligt, men det kändes bra mycket mer i magen än i vanliga fall vid takeoff. Det jag tyckte var mycket läskigare var de rätt kraftiga luftgroparna efter ungefär halva flygningen. Precis som vid flygningen upp till Lukla var jag inte rädd överhuvudtaget. Vädret under flygningen var bättre än förra gången och utsikten över höga Himalaya var helt fantastisk. Jag filmade från takeoff till ungefär 15 minuter in på flygningen. När jag tittade på filmen efteråt blev jag förvånad över hur bra den blev.

Här ovanför är mina sista bilder från Himalaya som jag tog i morse på Tenzing–Hillary Airport. Det kändes lite vemodigt att lämna bergen. Redan nu kan jag nog säga att det är stor sannolikhet jag kommer att återvända hit inom en snar framtid.

Vid 08.15 var bagaget utplockat på flygplatsen i Katmandu och jag var på väg ut för att ta en taxi, något jag hade bra rutin på vid det här laget. Detta var tredje gången jag tog en taxi från flygplatsen in till centrala Katmandu. Taxin gick precis som vanligt på 700 NPR och denna taxichaufför verkar precis lika säker som de tidigare var i stadsdelen Thamel hotellet Trekkers Home ligger. När vi börjar komma i närheten av Thamel börjar han skaka på huvudet och vevar ned rutan för att fråga alla han får syn på om riktningen. Han ser närmast panikslagen vilket tyder på att han inte får något bra svar och verkar mest köra i cirklar. Plötsligt känner jag igen mig och kan visa honom vägen till hotellet.

När jag kommer in till receptionen är både ägaren och en av de anställda där. Båda verkar glada över att se mig i civilisationen igen. Trots att jag bara spenderat tre nätter här tidigare så lärde jag känna personalen på hotellet väldigt bra. När jag checkade in hade jag inte tagit något beslut avseende hur många dagar jag skulle stanna. Mitt flyg till Delhi går inte förrän nästa måndag, om precis en vecka. Jag hade eventuellt funderat på att åka till Pokhara några dagar. Jag sa till ägaren att jag förmodligen skulle stanna i två eller tre nätter den här gången. Efter att ha legat och sovit ett par timmar innan lunch blev det ändrade planer. Ägaren såg smått förvånad ut när jag kom in på hans rum och meddelade att jag ville boka sju nätter istället för tre vilket gick bra. Jag kände mig nöjd med mitt beslut. Att resa runt i Nepal sista veckan kände plötsligt inte längre lockande. Det finns dessutom mycket att se om man gör dagsturer i närområdet runt Katmandu. Lägger man till två eller tre dagar för att utforska Katmandu min vecka helt fullspäckad med aktiviteter. Jag har idag fått reda på att Dashain kommer att pågå under hela min resterande vistelse i Nepal. Det är den största högtiden på hela året i Nepal!

Efter en rejäl lunch på min favoritrestaurang Gaia Restaurant & Coffee Shop gick jag ner mot centrala delen av Katmandu för att fixa ett besökspass till stadens stora sevärdhet, Durbar Square. Durbar Square är ett världsarv som trots namnet faktiskt består av tre torg som är länkade till varandra. Vid huvudentréerna till dessa torg finns det kontrollstationer där man kontrollerar att alla som ser ut som turister har biljett. Biljetten kostar 1000 NPR per dag och köps på någon av dessa kontrollstationer och är endast giltig en dag. Mot uppvisande av denna biljett, pass och ett passfoto kan man utan kostnad få ett besökspass utfärdat som har en giltighetstid man själv har varit med och påverkat! Detta görs på turistbyrån som ligger bredvid Kumari House längs den södra delen av Durbar Square. Maximal giltighetstid på besökspasset styrs av ditt visums giltighet. Jag valde att sätta den 2 oktober som utgångsdatum då det är den dag jag lämnar Katmandu. Jag är rätt säker på att jag kommer att besöka torgen som innefattar Durbar Square många gånger den kommande veckan så detta var bra att få gjort redan idag. Jag vill ju inte lösa ny biljett varje dag bara för att passera torget. Byggnader och tempel på och kring Durbar Square fick stora skador vid jordbävningen 2015. Flera tempel reducerades till grushögar.

Efter att ha utforskat det mesta av Durbar Square med omgivningar samt varit på innergården till Kumari House, gick jag upp mot Thamel och mitt hotell för att ta en liten vilopaus. Kumari House är värd en egen beskrivning. I detta hus mitt på Durbar Square bor Katmandus levande gudinna, en kumari. Denna gudinna utgörs av en flicka som väljs ut i mycket ung ålder. På medeltiden hade nästan varje litet samhälle i Katmandudalen sin egen kumari. Enligt uppgift finns idag endast tio stycken kumarier. Kumari betyder för övrigt oskuld. Jag såg inte en skymt av Katmandus kumari vid mitt besök till huset.

När jag hade ätit middag fick jag en idé att jag skulle gå ner en sväng till Durbar Square. Det var lite läskigt då en del gator mellan Thamel och Durbar Square är väldigt dåligt upplysta. Läskigt mer på grund av rädsla att ramla eller gå in i något än kriminalitet. När jag närmar mig Kumari House så märker jag att det är något som är på gång utanför huset. Jag kan konstatera att det är folk från media på plats med stora videokameror och en massa andra människor. Precis när jag försöker fråga en av personerna som står närmast mig börjar folk skrika och dörren till Kumari House öppnas. Ut ut huset kommer några män springandes bärandes på Kumarin på något som ser ut som en bår. Jag försöker ta mig närmare när dom passerar platsen där jag står, men jag är chanslös då alla andra vill samma sak som mig. Det hela går väldigt fort och folket springer efter. Dom springer runt hörnet bakom ett tempel och in på en sidogata där dom sätter ner Kumarin på en trappa vid en stor dörr och folk försöker ta sig fram för att få en skymt eller kanske till och med få nudda vid henne. Efter en stund så försvinner de in med henne i byggnaden och allt lugnar ner sig snabbt igen.

Efter att ha avverkat min första sightseeing-dag i Katmandu är jag klar över en sak. Staden är otroligt färggrann!

Bilder ovan från min första riktiga sightseeing-dag i Katmandu.

Efter denna intensiva dag gick jag ganska tidigt till sängs. Det var skönt att lägga sig i en riktig säng ikväll som omväxling!

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »
Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.