28 - Ukraina, Ungern, Kroatien, Slovenien, Italien, Schweiz, Lichtenstein, Frankrike, Monaco, Spanien och Andorra 2016

Kranjska Gora, Slovenien

(27/8-16) Lite extra planering inför morgondagens utcheckning blir det under dagen. Jag har ingen ny destination planerad efter Kranjska Gora. Det är inte optimalt, särskilt under högsäsong. Här har jag slarvat. Det medför att jag nu måste boka hotell så pass sent som dagen innan. Om man har obegränsat med pengar över så är det här ett problem som ej existerar. Då kan man till och med hoppa över att boka och bara åka till närmaste lyxhotell. I det fallet betyder en bokning bara att man säkrar ett rum. I mitt fall är bokningen ett verktyg att säkra ett rum till ett för mig passande pris. Har man en viss budget att hålla så är man nästan rökt om man inte ligger ett par steg före, då de mest prisvärda rummen bokas upp veckor, eller till och med månader i förväg. Hittills under mina resor i Europa har jag inte behövt ändra resrutt på grund av att en destination har varit fullbokad i min budgetklass. Men jag märker att det är högre tryck i år än i fjol, då jag började resan i år en månad tidigare nästan. En större del av resan kommer att ligga inom Europas högsäsong vilket kräver lite mer av mig om jag skall kunna hålla budgeten. Att resa under lång tid sätter givetvis ett helt annat krav på att budgeten hålls. I den situation jag befinner mig i just nu har jag dessutom ingen inkomst, och även utgifter hemma. Jag vill dock påpeka att det inte är något jag klagar över och det går faktiskt dessutom jättebra!

Det gick sådär att ta det lugnt idag. På lunchen satt jag och slösurfade lite när jag plötsligt får syn på en artikel som handlar om Vrata valley. Jag läser vidare och kan konstatera att dalen börjar i Mojstrana som är en by som ligger 16 kilometer öster om Kranjska Gora. Det speciella med Vrata valley är att man kan ta sig via en väg längst upp till en bergskabin som är belägen precis vid Mount Triglavs norra vägg! 10 kilometer och 300 höjdmeter från Mojstrana närmare bestämt.

Jag äter upp resten av maten och går till damen som jag hyrde cykel av i förrgår och reserverar samma cykel igen för hämtning klockan 14.00. Jag är så ivrig att koma iväg att jag är där redan 13.30. Det visar sig att damen hade en bra idé. När hon hörde var jag planerade att cykla så erbjöd hon sig att hyra ut sin egen privata cykel för samma pengar, 8 Euro. En riktigt bra cykel med stötdämpare! Vid 13.45 var jag på väg mot Mojstrana och Vrata valley. Från Kranjska Gora i riktning mot Mojstrana lutar det lite svagt neråt i princip hela vägen. Det var kanon att få börja cyklingen lite lättare. Det tar ofta väldigt länge innan min kropp kommer igång och den gillar inte när jag går ut för hårt i början. När jag svänger av upp mot Vrata valley känner jag mig ovanligt pigg i bena. Jag hade förberett mig bättre idag och ätit väldigt bra dessutom. Två liter vatten och två bananer hade jag med mig. Dom första kilometerna upp mot Aljažev dom, som bergskabinen heter, är riktigt branta och på en del ställen är lutningen 25 % (ca 14 grader). Jag var tvungen att stanna och gå där det var som brantast. Jag var uppe vid Aljažev dom rätt snabbt och behagligt även om det var relativt hårt arbete att ta sig upp. Genomblöt av svett, då det förutom att det varit uppför i tio kilometer även varit den varmaste dagen här för mig hittills. Utsikten under cyklingen de tio kilometerna upp till Aljažev dom var inte i närheten av den man har när man cyklar upp till Vršič Pass, men när man är framme så är utsikten fantastisk med några av Sloveniens högsta berg i ett panorama runt stugan. Det jag cyklat hela vägen för att se var Mount Triglavs norra vägg. Det var verkligen mäktigt att stå där Vrata valley övergår i Mount Triglav och se den enorma väggen som är 1.2 kilometer hög och 3 kilometer bred. Jag blev kvar uppe vid Aljažev dom, som är basen för vandring eller klättring till diverse bergstoppar inklusive Triglav, i nästan tre timmar. Mitt mål var att försöka få några bra foton av den norra väggen. Det lyckades jag inte riktigt med trots att jag verkligen försökte vänta ut bra ljusförhållanden.

Hemvägen tillbaka till Kranjska Gora gick rätt så snabbt. En timme och tio minuter för 26 kilometers cykling. Nu fick jag sista 16 kilometerna i svagt uppförslut vilket sög rätt bra i låren. Allt som allt var detta en trevlig och lagom ansträngande sista dag för mig i Kranjska Gora-trakten. Efter 52 kilometers cykling totalt rullade jag in på torget i Kranjska Gora precis vid solnedgången vid 19.30-tiden. Det kommer att kännas tungt att lämna denna fina lilla by. Allt är så enkelt och anpassat för turister som vill njuta av naturen. Cykelvägarna är makalösa, vandringslederna likaså och allt känns så genuint i byn.

Hotellägaren skrattade lite åt mig när jag beklagade mig över att jag inte hade något lås att låsa cykeln med på eftermiddagen när jag bara skulle upp på rummet en sväng. Ingen låser några cyklar och dörrar till hus och hem verkar stå öppna. Det kändes lite som barndomen i Domsjö!

Det känns som att denna dag blev den perfekta avslutningen i Kranjska Gora och alperna!
Dagens hyrda cykel var riktigt trevlig. Mycket bättre än den jag hyrde i förrgår.
Cykelväg D-2 mellan Kranjska Gora och Mojstrana.
Sava river längs cykelväg D-2 mellan Kranjska Gora och Mojstrana.
I Mojstrana för att ta vägen upp längs Vrata valley.
Sloveniens alpina museum, Mojstrana.
Pericnik waterfall, vägen längs Vrata valley.
Varning för brant backe, vägen längs Vrata valley.
Vackra berg längs min cykling, vägen längs Vrata valley.
Kort vilopaus för lite vatten och en banan i hettan, vägen längs Vrata valley.
Vackra berg längs min cykling, vägen längs Vrata valley.
Vackra berg längs min cykling, vägen längs Vrata valley.
Slamerev Dom, den ena av två stugor längst upp i Vrata valley.
Skyltar vid Aljažev dom som indikerar gångavstånd till diverse höga bergstoppar, bland annat den högsta av dom alla, Mt Triglav.
Informationsskylt för TNP (Triglav National Park) vid Aljažev dom.
Aljažev dom, Vrata valley, TNP.
Bergstoppar vid Mt Triglav med Aljažev dom i förgrunden.
Julianska alpernas högsta berg Škrlatica med sina 2740 meter över havet.
Julianska alpernas högsta berg Škrlatica med sina 2740 meter över havet.
Julianska alpernas högsta berg Škrlatica med sina 2740 meter över havet.
Vacker blomma i närheten av Triglavs norra vägg.
Vrata Valley vid Triglavs norra vägg.
Vrata Valley vid Triglavs norra vägg.
Sloveniens högsta topp Mount Triglav med sina 2864 meter över havet.
Sloveniens högsta topp Mount Triglav med sina 2864 meter över havet.
Till höger i bild Sloveniens högsta topp Mount Triglav med sina 2864 meter över havet.
Floden Triglavska Bistrica, Vrata Valley.
Bostadshus i byn Mojstrana.
Någonstans mellan Mojstrana och Kranjska Gora längs cykelväg D-2.
Någonstans mellan Mojstrana och Kranjska Gora längs cykelväg D-2.
Alla bilder ovan från min cykeltur på 52 kilometer tur och retur mellan Kranjska Gora och Aljažev dom längst upp i Vrata valley via Mojstrana.


(26/8-16) Inte en enda hint om vad jag skulle göra idag hade jag när jag satt vid frukostbordet på hotellet och tittade ut genom fönstret med den vackra utsikten över delar av de julianska alperna. En del dagar som är oplanerade kan som en skänk från ovan bli riktiga lyckodagar, som den igår. Att det kommer två oplanerade lyckodagar i rad hör inte till vanligheterna.

Mätt och belåten och med ryggsäcken innehållandes mobiltelefon, kamera, lite pengar samt 1.5 liter vatten var jag säker på en sak. Jag kunde glömma att hyra en cykel idag med tanke på smärtan i baken. Lite förvånad var jag däremot över att jag inte hade någon som helst träningsvärk i benen, trots att jag inte har cyklat nästan någonting alls sedan förra hösten! Jag gick förbi damen vid torget i Kranjska Gora och berättade att jag inte avsåg att hyra någon cykel idag. Hon verkade förstående till det. Hade hon varit bättre på engelska hade jag bett henne om råd att hitta en vandringsled med början på gångavstånd från Kranjska Gora. Jag hade nämligen bara sett vandringsleder som startar borta vid byn Rateče som ligger 6-7 kilometer väster om Kranjska Gora. Jag ville helst undvika att inleda min vandring med att gå den sträckan som jag dessutom cyklade igår. Jag gick bort till alpina skidcentret och skidliften några hundra meter utanför centrala Kranjska Gora. Där fanns bra kartor över omgivande berg. Jag såg en skylt som pekade upp mot slalombacken. Ciprnik stod det på den med pil pekandes rakt uppför branten. Jag tittade på kartan och hittade Ciprnik som är en bergstopp på 1746 meter. Eftersom Kranjska Gora ligger på 810 meter skulle det bli en vandring på 936 höjdmeter och en sträcka av 9.5 kilometer enkel! Jag frågade tjejen som satt i kassan till skidliften, som var öppen, om priset för att åka upp. 7 Euro enkel blev svaret. Liften tar en bara en väldigt kort bit upp mot toppen av Ciprnik så jag bestämde mig för att gå istället. Det visade sig som vanligt vara en mycket tuff vandring som väntade. Vid Vitranc på 1555 meter var jag riktigt slut och det var härligt med en liten rast där vid raststugan som hade lite drycker och lite lättare måltider. Dessutom fick jag chansen att snacka lite Ingemar Stenmark med ägaren! Han hade åldern inne för att kunna relatera till Stenmark-eran!

Efter pausen var det bara att bita ihop och vandra vidare. Att ge upp fanns aldrig på kartan. Benen kändes dock oförskämt fräscha, medan pulsen verkade väldigt hög tidvis i riktigt branta partier. 45-50 minuter tog den sista biten upp till toppen av Ciprnik och då höll jag ett relativt högt tempo. Jag tog av mig tröjan sista biten innan toppen, då den gick att vrida ur av svett. Den sista halvtimmen var jag även utsatt för direkt solljus vilket gjorde att svetten rann lite extra.

På grund av den utomordentligt vackra utsikten på toppen av Ciprnik stannade jag en hel timme däruppe och bara njöt. En slovensk tjej från Ljubljana i min ålder var redan på toppen när jag kom upp och hon höll mig sällskap hela tiden jag var där. Det visade sig att hon kunde namnge de flesta bergstoppar vi inom synhåll från Ciprnik. Till och med bergstoppar på den österrikiska sidan. Hon hade bestigit många av dem och även Mount Triglav! Mount Triglav hade hon till och med bestigit tre gånger! När jag berättade att jag kom från Sverige undrade hon om Stenmark hade något hår kvar! Det var hennes första fråga till mig, vilket gjorde att jag blev lite ställd. Det enda jag kom mig för att svara var: Well, as far as I know, I don’t think he has much left.

Vattnet tog slut på toppen och det var dags att börja den långa vandringen ner mot Kranjska Gora igen. Jag längtade rätt rejält till raststugan där jag skulle kunna fylla på mitt vattenförråd och kanske även ta en öl för att fira denna otroligt fina dag. Det gick rätt fort till raststugan och jag satte mig i en av solstolarna och drack en Union (slovensk öl) och vatten parallellt. Det gjorde mig ännu tröttare och det var så vackert att jag bara ville sitta kvar och njuta av den fantastiska utsikten. Den slovenska tjejen som gjorde mig sällskap på toppen var även mitt sällskap här. När det blev dags att fortsätta ner mot Kranjska Gora tog vi olika vägar så det var sista gången jag såg henne.

På vägen ner hade jag återigen chansen att ta liften den sista biten men avstod igen, även om det var mycket mer frestande att göra det nu än på vägen upp. Jag sparade således 14 Euro idag tack vare min tjurighet. Det är mycket pengar för en budgetresenär! Jag var tillbaka i Kranjska Gora vid 17.30-tiden och jag hade börjat min vandring runt 10-tiden i morse. Jag räknade ut att jag att jag vandrade ganska precis fem timmar effektiv tid idag. Jag kom ner välbehållen med endast lite kramp i ena vaden. Den stora faran när man går utför är att halka i branterna. Det behövs väldigt lite för att det skall kunna gå riktigt illa. Det blev en välbehövlig pasta på restaurang Gostilna Cvitar i Kranjska Gora. Ägarna till restaurangen äger även rummet jag bor i.

Ytterligare en lyckodag i dom julianska alperna är över!
Vid starten på min vandring från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Vid starten på min vandring från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Vid starten på min vandring från Kranjska Gora upp till Ciprnik. Elan, det för oss svenskar så kända slovenska skidmärket.
Vid starten på min vandring från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Vid starten på min vandring från Kranjska Gora upp till Ciprnik. The Besna Pehta (Furious Pehta) summer toboggan run.
En bit på väg. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
En bit på väg. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
En bit på väg. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
En bit på väg. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Sista biten upp till Vitranc. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Sista biten upp till Vitranc. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Sista biten upp till Vitranc. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Raststugan uppe på Vitranc. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Raststugan uppe på Vitranc. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Raststugan uppe på Vitranc. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Längs sträckan mellan Vitranc och Ciprnik. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Längs sträckan mellan Vitranc och Ciprnik. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Längs sträckan mellan Vitranc och Ciprnik. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Längs sträckan mellan Vitranc och Ciprnik. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
Längs sträckan mellan Vitranc och Ciprnik. Vandringen från Kranjska Gora upp till Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
På toppen av Ciprnik.
Mat och dryck till salu vid raststugan uppe på Vitranc.
Avkoppling med makalöst vackra omgivningar vid raststugan uppe på Vitranc.
Utsikt över Kranjska Gora från Vitranc.
Alla bilder ovan tagna under min vandring från Kranjska Gora till Mt Ciprnik och tillbaka.


(25/8-16) När jag klev upp i morse för att gå och köpa frukost i Bled hade jag aldrig kunnat föreställa mig vilken fantastisk dag detta skulle bli. Efter frukost checkade jag ut och sedan tog jag bussen mot Radovljica och hoppade av den efter bara några kilometer i Lesce. Anledningen till det var att jag bestämt mig sent igår att min nya destination skulle bli Kranjska Gora som är en vintersportort i den nordligaste delen av Slovenien, nära gränserna mot Italien och Österrike. Varje år hålls tävlingar i alpina världscupen här. Många svenskar har skördat framgångar här i slalom och storslalom. Det var lite impuls att jag bestämde mig för att åka till just Kranjska Gora. Jag kände att jag ville se lite mer av alperna än omgivningarna runt Lake Bled och Lake Bohinj. Dessutom verkade byn med ca 5500 invånare inte alls vara översvämmad med turister under sommarmånaderna, vilket är fallet med Bled.
Tågstationen i Bled-Lesce. En kaffe i väntan på bussen till Kranjska Gora.
Torget i Kranjska Gora.
Längs huvudagatan genom Kranjska Gora.

Avståndet mellan Bled och Kranjska Gora är endast fyra mil, så bussresan som tog strax under en timme blev en bekväm historia. När jag hade checkat in och ätit lunch var klockan runt 13.30. Som vanligt så försöker jag krama ur det jag kan av dagen. Det var ju halva dagen kvar. Efter att ha gått runt på byn och noterat att det finns ett antal uthyrare av cyklar, fick jag en idé. Jag var påläst innan jag åkte hit om att Vršič Pass är ett måste om man har vägarna förbi Kranjska Gora. Vršič Pass är Sloveniens högsta bergspass och vägen som går över passet når sin högsta punkt vid 1611 meter över havet. Det gick ganska snabbt att bestämma sig. Jag skulle upp dit redan idag! Jag visste nästan ingenting om vad som väntade mig. Internet fungerade dåligt så jag kunde inte snabbläsa lite om hur lång tid det tar med cykel från Kranjska Gora och tillbaka för en vanlig motionär. Vid 14-tiden hade jag hyrt en cykel i sex timmar för 8 Euro. Jag cyklade den korta biten till hotellet och snabbpackade min lilla ryggsäck. 1.5 liter vatten slängde jag med förutom allt det vanliga. Jag tänkte att jag enkelt kunde backa ur när som helst och bara rulla ner tillbaka till Kranjska Gora igen om äventyret drog ut på tiden så pass mycket att jag inte skulle hinna tillbaka innan mörkrets inbrott. Nu var jag på väg!

Vädret var det allra bästa tänkbara. Inte ett endaste moln på himlen. Vädret var också en av huvudanledningarna till att jag ville få det här gjort redan idag. När man befinner sig i områden med höga berg så kan vädret förändras snabbt till det sämre så det gäller att passa på medan det fina vädret består. Cykeln jag fått tag i kändes som den bästa cykel jag någonsin cyklat på. Dessutom hade den riktigt bra bromsar. Efter ett par kilometers cykling längs Ruska cesta (Russian road) började den kraftiga lutningen. Vägen från Kranjska Gora upp till högsta punkten döptes om till att heta Ruska cesta så sent som i juni 2006 till minne av de 10 000 ryska krigsfångar som tvingades bygga vägen 1915. Det finns även ett ryskt kapell ungefär halvvägs upp till toppen. Jag noterade kapellet men stannade ej och besökte det. Efter en kilometer med brant lutning började jag redan känna mig mycket matt. Pulsen slog hårt och jag var redan här tvungen att hoppa av cykeln och gå en liten bit samt dricka lite vatten. Fördelen jag hade var att solen inte besvärade mig alls under den långsamma klättringen med cykeln. Runt tolv kilometer är sträckan upp till 1611 meters höjd och passets topp och eftersom Kranjska Gora ligger på 810 meters höjd så är det en höjdskillnad på ganska precis 800 meter. Efter två och halv timme nådde jag till slut toppen. Den sista kilometern var så jobbig att jag började få tankar på att ge upp, men innerst inne finns aldrig sådant på kartan. Vyerna över dom höga bergen på vägen upp var fantastisk. Väl uppe på toppen var det inte riktigt lika mycket att se. En bit ner på den södra sidan fanns det några vackra vyer, så jag cyklade ner ett par hundra meter och tog några foton. Jag tillbringade inte så lång stund på toppen då jag var väldigt sugen på att få ge mig av utför med cykeln tillbaka till Kranjska Gora. Det var rätt så kyligt däruppe också. Jag var väldigt tacksam för att jag hade cykel i detta läge. Det var verkligen en häftig upplevelse att rulla hela vägen ner tillbaka till Kranjska Gora. På en del ställen uppskattade jag att farten bör ha legat på upp mot 80 kilometer i timmen! Jag har aldrig cyklat utför en liknande backe tidigare. Ungefär en halvtimme tog det mig att komma ner igen! Klockan var bara en bit över klockan 17 när jag rullade in i Kranjska Gora och jag hade hyrt cykeln till 20.00. För att utnyttja tiden till max drog jag iväg en sväng till byn Rateče. Det blev en perfekt avslutning på dagen med cykling på relativt plant underlag. Jag fick dessutom lite uppslag på var jag kan göra för utflykter imorgon. Det är bara att hoppas att låren och den bakre regionen tillåter mig att cykla imorgon igen! Innan idag hade jag inte cyklat på väldigt länge så risk finns att jag har ont. Men det går nog över snabbt. Mitt boende här i byn är det bästa tänkbara för det pris jag betalar och jag lär sova som en stock i natt!
Lämnar Kranjska Gora för cyklingen upp mot Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Lake Jasna. Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Mt Prisank med The Window som är 80 meter högt och 40 meter brett! Cykelturen till Vršič Pass.
Mt Prisank med The Window som är 80 meter högt och 40 meter brett! Cykelturen till Vršič Pass.
Mt Prisank och fönstret som är 80 meter högt och 40 meter brett! Cykelturen till Vršič Pass.
Stefan framför Mt Prisank. Cykelturen till Vršič Pass.
The Pagan Girl, Mt Prisank. Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.1
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass.
Cykelturen till Vršič Pass. Här på toppen av passet.
Cykelturen till Vršič Pass.
Stefan en bit nedanför Vršič Pass på den södra sidan. Cykelturen till Vršič Pass.
Utsikten över bergen en bit söder om Vršič Pass. Cykelturen till Vršič Pass.
Tillbaka på lägre höjd. Cykelturen till Vršič Pass.
Tillbaka till Lake Jasna. Cykelturen till Vršič Pass
Tillbaka i Kranjska Gora. Cykelturen till Vršič Pass.
Alla bilder ovan är från cykelturen till Vršič Pass.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »
Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.