8 - Thailand, Malaysia, Brunei, Filippinerna, Sydkorea och Taiwan 2009

Pattaya, Thailand (del 1)

(19/7-09) I morse var jag och tittade på Pattaya Maraton. Starten för maraton gick klockan 04.30! Allt för att undvika den värsta hettan. Inte helt oväntat var det Kenyanerna som tog hem det mesta förutom på damsidan där en Thailändska överraskande slog en Kenyanska och knep förstaplatsen på 2.49.38. Segertiden för herrarna var 2.22.41 av Kenyanen Mich Kipserem Chumh. Sedan följde ytterligare fem Kenyaner på plats två till sex. Jag hade förmånen att få träffa herrsegrarna i maraton och halvmaraton samt tvåan i maraton på damsidan. De var alla mycket lyckliga och till och med Kenyanerna tycker att värmen är enormt tung här. Luftfuktigheten gör det mycket jobbigt. På frågan om jag sprang själv så berättade jag att jag var skadad motionär. De skrattade högljutt åt detta. Sedan tillade jag att åldern började ta ut sin rätt för mig också, varpå skrattsalvorna ekade. De var mycket sympatiska och utan några som helst divalater. Jag är mycket positivt överraskad över deras beteende gentemot mig, som knappast innehade presskort! Som synes på bilden nedan så tyckte de att jag var en kul filur!
Vinnarna i 2009 års Pattaya Maraton.
Relativt lättförtjänta prispengar, i alla fall på herrsidan för Kenyanerna. Truphena Jepchumba Kurui till höger, såg lite skamsen ut efter att ha fått spö av en Thailändska på slutet.

Guss och Affe med tillhörande thaidamer åkte till Bangkok klockan tre på eftermiddagen idag, för vidare resa med tåg upp till Chiang Mai. Kul för dem att få se något annat av Thailand än bara Pattaya. Själv har jag köpt bussbiljett för avfärd till Khorat imorgon klockan 10.00.


(18/7-09) Idag tänkte jag skriva ett annorlunda inlägg för att skapa lite eftertanke angående vad många av tjejerna som jobbar här i Pattaya går igenom, och vad dom kan ha för bakgrund. Jag vill kalla nedanstående text för ”Flickan från Isaan”.

Khon Kaen, Thailand. Ning’s pappa tittar ledsamt ut över risfälten. Den senaste skörden var katastrofalt dålig. Vädret är inte som det varit förut. Skördarna slår fel allt oftare i Isaan i den nordöstra delen av Thailand, en yta som består av 19 provinser. Det är landets fattigaste del och turister är fortfarande ett relativt ovanligt inslag i vardagen. Ning är 14 år. Pappa har beslutat att Ning måste hjälpa till att försörja familjen på något annat sätt än att hjälpa till på risfälten. Familjens behov kan inte tillgodoses längre. Han har redan pratat med ett par grannar som skickat sina döttrar till Pattaya och tänkte nu föreslå samma sak till sin egen dotter. I byn kan man se vilka familjer som har skickat en eller flera döttrar till Pattaya. Deras hus är byggda av betong och har korrugerat plåttak. Allt finansierat med pengar från döttrarnas arbete i Pattaya. Ning tar emot förslaget av sin pappa utan att protestera, men känner en del skräck och oro över att bli tvungen att lämna sin familj. Men hon gör det ju för familjens bästa och allt ordnar sig nog. Dessutom kommer hon att bli väl mottagen i Pattaya. Pappa har nämligen via en granne sett till så att dennes dotter möter upp vid busstationen i Pattaya. Exakt vad flickorna gör i Pattaya verkar ingen riktigt veta, men det skickas stora summor pengar upp till familjerna varje månad. Arbetena består förmodligen av jobb som servitriser och dansare på nattklubbar. Från dagen Ning satte sig på bussen till Pattaya, skulle hennes liv komma att förändras för alltid.

Tre år senare. Ning har gjort bra ifrån sig i Pattaya. Hon är nu 17 år gammal. Till sin stora förvåning och chock så visade det sig att hon skulle jobba i en bar med sin väninna. Det skulle alltså bli hennes första jobb i Pattaya. Första månaden skakade hon av rädsla varje gång någon av farangerna tog på henne, men lyckades ändå le och hålla fasaden uppe. Mamasan hade lovat att hon inte skulle behöva gå med några kunder framförallt med tanke på att hon bara var 14 år. Månaden innan hon skulle fylla femton år förändrades detta. Mamasan tyckte att hon var mogen nog att gå med kunder. Ning var väldigt söt och hade något oskyldigt över sig, vilket gjorde henne till den av tjejerna i baren som snabbt blev mest efterfrågad. En tjock och nedsupen europeisk man betalade 5000 baht för hennes oskuld. Ning var från och med nu en stor inkomstbringare, både för mamasan och för familjen uppe i Isaan.

Vilka var Ning’s valmöjligheter egentligen i livet? Inte många. Världens äldsta och kanske mest förnedrande yrke fortsätter att vara en storsäljare i Thailand, och många ser det som en sista utväg att kravla sig upp ur fattigdomen. Historien ovan är generaliserad och påhittad av mig, men stämmer in på många av döttrarna från Isaan här i Pattaya. Jag har fått varianter på ovanstående historia berättat för mig. Många hemska detaljer i Ning’s liv är utelämnade. Historierna berättade av tjejerna själva är hjärtskärande och fruktansvärda att lyssna på. En hel del tjejer klarar sig dock bra, men såren är livslånga från detta yrke. Även om man kanske klarar sig från fysiska skador och sjukdomar, så har man alltid djupa mentala sår efter det här. Döttrarna från Isaan är de som får betala det oerhört höga priset för att hjälpa sina familjer att överleva. Att klandra dessa tjejer efter allt de får utstå, känns bara dubbelt förnedrande gentemot dem.

Jag är fortfarande kvar i Pattaya. Var bara tvungen att skriva av mig lite i det här ämnet som bara är så oerhört oundvikligt i Pattaya. Det enda sättet att orka med att se den omfattande prostitutionen är att inte låtsas om det. Det går bättre efter några dagar då man har blivit mer härdad. Man tvingas acceptera faktum.

Om några dagar åker jag upp till Isaan, för att uppleva en del av Thailand som fortfarande inte nåtts av massturism. Skall bli intressant att se hur livet är uppe i Isaan, som jag har hört så mycket om i närmare 20 år, men aldrig haft förmånen att åka till.
Tjej som jobbar som inkastare på en av nattklubbarna längs walking street i Pattaya.
Yngre tjej som försökte ”kasta in” mig på en av nattklubbarna längs walking street mitt på dagen. Efter att ha pratat med henne en stund så framgick att hon var tillgänglig att följa med till hotellet, om man inte ville gå in på nattklubben. Hon kommer från Udon Thani, Isaan.

Den här tjejen har sin arbetsplats längs Pattaya beach road. Jobbar inte i någon bar. Hon befinner sig i en utsatt och farlig sits, med trista framtidsutsikter.
Polisen i Pattaya har försökt rensa upp på Beach road under senare år. På kvällstid är det inte mycket flickor som går längs gatan. Däremot så är det massvis på dagarna, som till exempel den här stackaren som förmodligen varit med om ett och annat i livet. Hon kommer från Khon Kaen, Isaan.

Isaan, nordöstra Thailand.
Isaan markerat med röd färg. Mitt nästa resmål.


(17/7-09) Nu har jag fått det gjort. Det blev en Canon Ixus 110IS till slut. Pris 13 000 baht med 4 Gb minneskort. Jag tog inte så lång tid på mig att sätta mig in i Ixus modellerna, så valet av kamera blev lite av en chansning. Imorgon hoppas jag kunna fota en hel del här i Pattaya som jag kan dela med mig av till er därhemma.

För övrigt så har det varit en lugn och stillsam dag här för min del. Trist med bombattentaten i Jakarta, vilket rullades på CNN i morse när jag vaknade. Jakarta kan komma att bli nästa destination för mig efter Borneo. Jag tror inte det finns någon anledning att ändra på det. Det är nog snarare mindre chans till bomber nu än det var häromdagen!

Vädret har varit strålande i Pattaya idag. Efter ett par mulna dagar så har det varit klart och fint väder. Jag bara sett regn en timme sedan jag kom till Thailand, det var för ett par kvällar sedan här i Pattaya.

Pattaya kan tyckas väldigt osmakligt, men fördelarna med att bosätta sig här en del av året är många. Du kan undvika mycket av det som har med prostitution att göra om du vill det. Även om det är svårare i Pattaya än på andra håll i Thailand/världen. Du får de vänliga Thailändarna på köpet om du bor här, plus riktigt hög standard på allting. Boende, sjukvård, mat och möjligheter till att sporta är ofantliga. Det roliga är att många precis som jag gjorde en gång i tiden, dömer ut Pattaya innan man ens åkt dit. Det blir allt som oftast fel. Jag ser mycket barnfamiljer här, även på walking street. Prostitutionen är verkligen ”rampant” men det blir snabbt till en del av livet här, på gott och ont. Nej, jag har omvärderat Pattaya ganska ordentligt och kan gärna tänka mig att åka hit fler gånger. Jag är fortfarande ingen expert på Pattaya, men jag börjar känna till stället relativt bra nu. Att åka hit med små barn skulle jag dock nog kanske inte rekommendera. Om du ändå gör det, så räkna med en eller annan svårbesvarad fråga från ungarna. Men precis som i många länder i Asien så älskar man barn här, de blir alltid mycket väl omhändertagna.

Löpningen har fått stryka på foten idag. Känns som att jag behövde en vilodag. Imorgon kör jag igen!
Bild över Pattaya från utsiktsplatsen söder om Pattaya beach.
Bra utsikt över Pattaya beach. En trevlig promenad upp på berget. Byggnaden med grönt på är Centralfestival där bilden ovanför denna togs.

Tom Yum Kung (tallriken till vänster i bild), är min thailändska favoritmat. Åt det varje dag i Pattaya.
Denna mat fick jag levererad av tjejerna i en av barerna varje dag till lunch. Jag blev introducerad av Guss och Affe som kände tjejerna sedan tidigare resor till Pattaya. Helt underbar högklassig mat. Fast det blev några öl innan jag fick reda på att man kunde äta på baren också!


(16/7-09) Träffade tyska tvillingtjejer igår kväll när jag satt och tittade på allt folk längs walking street. De satte sig bredvid mig och började prata. Mycket trevliga tjejer på 26 år. De hade, precis som de flesta andra västerländska tjejer här noterat att det inte fanns några killar som var det minsta intresserade av dem. Inte så att de direkt led av detta, men det var verkligen en udda upplevelse för dem. De var dessutom väldigt attraktiva. Det här säger lite om situationen här. Vi hade mycket intensiva diskussioner angående prostitutionen i Pattaya och den underbara thai maten, med mera. Det roligaste kom när jag skulle visa dem att jag verkligen inte var så eftertraktad själv heller längs walking street. Något som de inte kunde tro på. Häng med på en promenad längs gatan då, sa jag. Det visade sig att de blev helt tysta när de insåg att det endast var någon enstaka inkastare här och där som försökte få mig in på någon av nattklubbarna. Då det gäller barerna så är det äldre herrar, helst 60+ som är attraktivast! Detta bevisades gång på gång, då dessa herrar är i numerärt överläge. Tjejerna kunde inte tro sina ögon, när de gick där ett tiotal meter efter mig längs gatan. Kvällen slutade med att vi var på ett disco och sedan hängde jag med dem hem, för att vi skulle kunna umgås och prata utan allt discodunk som Pattaya by night innebär. Sov till och med över hos tjejerna, då det blev lite sent och jag inte orkade ta mig hem till hem till mitt hotell som ligger mellan soi 7 och soi 8, medan de bor i anslutning till walking street. Kul kväll igår.

Idag har jag i princip utforskat i stort hela södra Pattaya beach till fots. Detta inkluderar den view point som finns längst ner på stranden. Jag hade kameran med mig, men det visade sig att den sjungit på sista versen nu. 62 bilder blev det innan kameran totalt rasade samman. Bilderna blir helsuddiga, verkar vara något med optiken. Tänkte försöka shoppa en ny ikväll. Kamera vill jag absolut ha när jag skall upp till nordöstra Thailand. Synd bara att jag får lägga lite mer här för samma kamera jämfört med om jag skulle göra affären i Malaysia, som alltid varit billigare än Thailand på elektronik. Det lilla jag har hunnit titta idag, visar att priserna ligger strax över priserna i Sverige här! Men Sverige är billigt på elektronik.
Har dessutom hunnit med att springa 5 km idag.
Pattaya Beach road.
Pattaya Beach road sedd från relativt nybyggda Centralfestival shopping center.
Som gjort för löpning på gågatan vid stranden!


(15/7-09) Ny löprunda idag på 5 km igen. Mycket varmt beroende på att jag sprang klockan 12. Lite problem med en höft fortfarande, medan hälsenan verkar helt läkt nu. Igår kväll vart det biljard med grabbarna, Guss och Affe.

Jag misstänker att min kamera är på upphällningen nu. Det är lite synd om den slutar att fungera helt när jag kommer till Isaan-regionen (nordöstra delen av landet, som består av 19 provinser) av Thailand. Det är nog bäst att inhandla en ny här i Pattaya. Funderar på att åka dit på måndag. På söndag blir det att kolla in Pattaya maraton. Vädret i Pattaya är mest mulet med regn på eftermiddagarna nu. Inte alls samma regnmängder här dock som i övriga landet under regnsäsong. Pattaya är en av landets torraste städer. Södra Thailand är drabbat av kraftiga översvämningar just nu.


(14/7-09) Har varit ute och sprungit idag och det kändes bra för första gången på väldigt länge. 5 km på Pattaya beach road mitt på dagen i värmen. Det var molnigt som tur var, så det var inte riktigt stekhett, men det är ändå väldigt pressande i värmen att köra löpträning här. Hade varit väldigt kul att vara med på söndag, i alla fall halvmarathon.


(13/7-09) I går anlände jag till Pattaya efter en resa med i tur och ordning båt, skytrain och buss som tog närmare tre timmar. Jag började resan tidigt, vid 5-tiden på morgonen från Bangkok. Väl framme i Pattaya så visade det sig att resan hit endast gick loss på 168 baht! Äntligen fick jag träffa barndomskompisen Guss igen. Det var ett lite chockartat möte, efter att inte ha setts på drygt 20 år.

På kvällen blev det stor fest med Guss, hans kompis Affe och deras respektive thaitjejer. Vart lite öl och en del whisky hemma hos dem på deras balkong med utsikt över Pattaya bay. Sedan drog vi på hårdrocksställe med livemusik. Guss och Affe var oerhört roliga, jag tror inte jag haft så kul på många år. Varje gång det spelades AC/DC körde Affe Angus ”duckwalk” uppe på bardisken till gästernas stora förtjusning. Det trista var att jag inte hade kameran med mig. Allt som oftast är det så att man sällan drar med sig en kamera på party kvällar.

Jag har bokat en vecka här på mitt hotell. Hittat ett jättefint ställe för 700 baht per natt, inklusive jättebra frukost. Det är nog bara i Pattaya man kan hitta en sån bra standard till det priset i hela landet. Nästa söndag är det Pattaya Maraton, vilket hade varit kul att ställa upp i, men jag dras med för mycket skador just nu, för att det skall vara möjligt. Första pris ligger på 200 000 baht. Nu blir det en slapp vecka, med bara nöjen och att smida planer inför framtiden. Kan kanske komma att uppta löpträningen om några dagar igen ifall såren på fötterna läker ihop inom kort.

Pattaya känns som sist, det är en overklig värld av en massa prostitution men samtidigt så är det mycket bra folk här också. Det finns en bra bredd på nöjesutbud, men turisterna sviker verkligen just nu. Del flesta barer är i stort sett tomma på folk. Men vädret fortsätter att vara riktigt bra!

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »
Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.