8 - Thailand, Malaysia, Brunei, Filippinerna, Sydkorea och Taiwan 2009

Kota Kinabalu, Sabah, Malaysia (del 1)

(1/9-09) September månads första dag började lugnt. Har inte gjort nånting alls idag, förutom att planera lite inför framtida resmål. Det har varit väldigt skönt. Imorgon blir det antingen buss till Sandakan, för att kolla in Sepilok Orangutang Rehabilitation Centre eller en dagstripp till Mount Kinabalu national park. Om jag åker till Sandakan måste jag stanna där en eller två nätter eftersom bussen tar ca 6 timmar härifrån. Vi får se vilket det blir.

Kan konstatera att kvällstidningspaniken är i full gång i Sverige efter dödsfallet i influensan. Jag klagar inte på paniken, det är väl bättre att vara överförsiktig då det gäller sådana här saker. Bara man inte skapar panik ute bland befolkningen så är det väl ok. Detta bör tas på allvar helt klart. Jag misstänker själv att jag redan kan ha haft denna sjukdom, vilket jag innerligt hoppas. Bättre än vaccinet i så fall. Tycker man skall vara skeptisk till vaccin varje gång det kommer ett nytt. Tillhör du en riskgrupp? Ja då finns det väl mycket att vinna på att vaccinera sig så fort som möjligt.


(31/8-09) Har varit ute i skärgården på ön Manokan i Tunku Abdul Rahman national park hela dagen. Första gången jag badar efter mer än 50 dagars vistelse i Asien. Det är verkligen ett personligt rekord slaget med råge! Där ser man hur man förändras i livet, från att ha varit en riktig ”beach bum” till det jag är nu. Det är väl egentligen bara det att jag har mycket mindre soltid nuförtiden, särskilt efter att ha fått misstanke om malignt melanom. Då känns inte solandet som nummer ett längre. Men att det är avkopplande på stranden går inte att komma ifrån. Stränderna längs många av de fem öarna som bildar Tunku Abdul Rahman national park är mer än väl godkända. Ja visst har man sett finare, särskilt i väst Malaysia där det är världsklass. Men folk kommer sällan till Borneo för stränder, så man är medveten om detta. Det var mycket folk som skulle med båtarna ut och det kostar några dollars här och där, men det är väl värt pengarna för en dagstur. I och med att det är national park så kostar det inträde vid ankomst till någon av de fem öarna. Jag var där med Heliana som är en mycket trevlig person, och hon hade lagat mat på morgonen som vi var och handlade igår kväll. Hon börjar arbeta imorgon igen så det var skönt för henne att göra något kul och avslappnande på sin sista lediga dag.

Efter hemkomst till staden igen blev det löpning vid solnedgången. Vågade bara springa i mitt vanliga löptempo i 2 km. Har varit sjuk nästan en vecka plus att det är länge sedan jag sprang. Knappast läge att ta i för hårt. Min märkliga skada kändes knappt av vilket var ett väldigt positivt tecken.

På det hela taget trivs jag rätt bra här i Kota Kinabalu. Allt är enkelt här. Vädret är kanon, helklart varenda dag!
Pulau Mamutik, som vi stannade vid på väg ut till Pulau Manukan.Stranden på Pulau Manukan, där det blev bad och sol hela dagen! Äntligen lite havsbad!Fisk vid piren, Pulau Manukan. Det vart en hel del snorkling också.
Tunku Abdul Rahman national park duger bra som avkoppling. Nära till hands från Kota Kinabalu. Bara 15-20 minuters båtresa till fina stränder. Trist att de flesta av öarnas korallrev är försvunna på grund av dynamit fiske. Tropiska fiskar fanns det dock ganska mycket av.


(30/8-09) Checkade ut från hotellet på morgonen efter att ha hittat ett kanonställe som till och med har gratis internet för 60 $ per natt! Hotel Garden heter det och ligger lite mot djungelsidan i staden, men ändå väldigt centralt. Känner mig hyfsat bra nu i kroppen efter närmare en veckas problem med förkylningen. Noterbart är också att alla backpackersställen tar 50-60 $ för en säng i ett rum utan toalett, vilket jag tycker är dåligt. Det känns som att backpackerfolket på något sätt måste bo på ett backpackerställe. Därigenom utnyttjas det faktumet att dessa ställen verkar ta ut mer pengar för boendet för att dom får folk ändå. Du får ut mer av det sociala och möjlighet att hitta folk med samma intressen och dela kostnader på ”tours”. Just nu bor jag i närheten av ett gäng sådana backpackerställen vilket gör att jag enkelt kan gå runt på dem och ragga folk. Nu är det dags att kolla vad Kota Kinabalu går för. Till att börja med kommer jag att utforska staden och åka ut till nationalparken som ligger alldeles utanför, Tunku Abdul Rahman national park. Den är perfekt för dagsturer härifrån!

Kvällsuppdatering: Sitter och tittar på lite nationaldagsfirande här i Kota Kinabalu. Lite fyrverkerier vid midnatt. Den 31 Augusti är Malaysias nationaldag. Man får säga vad man vill om detta land, men då det gäller att acceptera varandras kulturer och religioner så har man lyckats fantastiskt bra. Vad jag vet så förekommer nästan ingen rasism, det finns en stolthet över det mångkulturella här som jag aldrig sett någon annanstans. Det är stort. Det finns säkert något lik begravet här och där också, som jag inte vet om. Jag har i alla fall intervjuat många Malaysier i detta ämne och rasism verkar knappt förekomma i deras vokabulär.
Gatuscen, Kota Kinabalu.
Kota Kinabalu, Sabahs huvudstad, är lätt att hitta i.

Stefan Kota Kinabalu waterfront.
Varmt och skönt är det i alla fall! Samtidigt så har dom översvämningar i västmalaysia!

I närheten av Signal hill, Kota Kinabalu. Till höger om mig syns Mount Kinabalu!
Närmare än så här kanske jag inte kommer Mount Kinabalu! Vi får väl se hur det blir med den saken. Mount Kinabalu syns inget vidare på bilden, men finns i bakgrunden!

Mount Kinabalu sedd från Signal hill, Kota Kinabalu.
Mount Kinabalu syns tydligt på den här bilden.

Kota Kinabalu city sedd från Signal Hill.
Kota Kinabalu skyline. Inte speciellt imponerande. Lagom stor stad.

Garden Hotel (den gula byggnaden till vänster i bild, som är mitt hem i Kota Kinabalu.
Den enda nackdelen med mitt hotell är att det är ganska mycket oväsen från trafiken, annars är det trivsamt.

Solnedgång, Signal hill, Kota Kinabalu.
Fin solnedgång. En skymt av en av de fem öarna i Tunku Abdul Rahman national park till höger i bild.


(29/8-09) Upp 05.30 för att ta 06.30 bussen till Muara, som är färjeterminalen för att åka från Brunei norrut till Kota Kinabalu via ön Labuan. Båten skulle gå 7.30 från Muara, men när jag kom till terminalen var den turen inställd. Fick vänta ända till 09.00 innan jag kom iväg. Buss Bandar Seri Begawan-Muara, båt Muara-Labuan och sedan ny båt Labuan-Kota Kinabalu. Kom fram till Kota Kinabalu vid 15.30 tiden. Mycket lång resdag alltså. Fick vänta ett par timmar på Labuan också och passade på att dricka några billiga öl där. Ön är skattefri, vilket medför mycket billig alkohol bland annat. Noterbart var att jag var ensam på bussen till färjeterminalen i Brunei i morse. I landet där nästan alla har en bil, blir kollektivtrafiken nästan överflödig. Ingen trängsel för turisterna på bussarna alltså!

I Kota Kinabalu letade jag rum den hårda vägen (som vanligt), genom att gå från hotell till hotell. Märkte ganska snabbt att standarden är sådär och priserna höga till och med jämfört med Kuala Lumpur! Men det är väldigt fullbokat just nu också, enligt vissa på grund av att det är Malaysias nationaldag den 31 Augusti. Mycket möjligt, men jag tycker ändå det är lite väl dyrt här. Det är väl delvis för att jag är bortskämd med billiga hotell innan också. Men redan nu kan man skönja att Sabah nog är Malaysias dyraste delstat. 95 Malaysia dollar betalar jag för rummet. Men det är rätt så fint, och då tycker jag det är ok att lägga ut lite extra. Är man utomlands ett par veckor bryr man sig inte så mycket, men är det ett halvår, så får man hålla lite i pengarna. Precis som alltid så behövs inte mycket lyx heller. Helt onödigt. Rent är den viktigaste parametern. Nu ska jag lägga mig och sova. Är rejält förkyld fortfarande.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »
Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.