8 - Thailand, Malaysia, Brunei, Filippinerna, Sydkorea och Taiwan 2009

Hualien, Taiwan

(16/10-09) Det har varit en närmast ofattbar dag idag. Precis allt har gått min väg.

Igår kväll när jag gick och la mig var vädret lika skräpigt som vanligt. Jag hade ställt in mig på två alternativ inför idag. Antingen åka upp till parken med 06.30 bussen, eller med 08.30 bussen. Planen var att ta bussen upp genom parken till Tiansiang och sedan gå de ca 21 km tillbaka till park entrén längs huvudvägen. Det är en vandring på ca fem timmar. När alla sidoleder är öppna så kanske man inte skulle välja att göra parken på det sättet. Då en enstaka sidoled kan ta flera timmar så kan man spendera flera dagar i parken genom att ta ett par leder per dag.

Vi hoppar tillbaka till i morse. Jag gick upp klockan 05.00 för att eventuellt ta 06.30 bussen. Det är ju riktigt bra att få en så tidig start, med första bussen. Bussresan tar bara den ungefär 90 minuter upp till Tiansiang. Tittar ut genom fönstret, och kan konstatera det vanliga. Mörka skyggar och lite lätt regn (morgnarna brukar börja så, för att sedan övergå i kraftigare regn under dagen). Jag bestämmer mig för att sova till 07.00. Om det ändå är dåligt så kunde jag väl lika gärna sova ett par timmar till!

Vid 07.00 går jag upp igen och hoppar den här gången ganska omgående in i duschen, fortfarande med gardinerna fördragna. Efter dusch och tandborstning drar jag upp gardinerna och vad ser jag? Fullständigt helblå och klar himmel, med endast små, små strimmor moln bland bergen! Nu blev det fart på maskineriet vill jag lova! Efter att ha fixat packningen och varit och käkat frukost så tar jag en bild medan jag väntar på 08.30 bussen. Då såg det ut så här!
Gissa om vädret gjorde mig lycklig idag?!!  Som jag har väntat på detta!
Fullständig lycka efter att ha väntat sedan i söndags på att få möjlighet att åka upp till parken! Samtidigt så ville jag inte ropa hej för tidigt eftersom jag vet hur snabbt vädret kan ändras här.

Medan jag väntar på bussen så dyker ytterligare en västerlänning upp, en äldre herre från Israel. Han började nästan omgående att beklaga sig över vädret som varit den senaste veckan och var även upp till parken i onsdags, vilket var helt misslyckat. Han var tvungen att vända tillbaka på grund av rasrisk längs huvudvägen! Detta gjorde mig något skeptisk till min tänkta 21 km långa vandring längs huvudvägen. När jag nämnde min plan för honom så ryggade han tillbaka och sa: ” You must be crazy, don’t do it!”. Jag sa då åt honom att jag tänkte hålla mig till min plan, och om det skulle bli för farligt, så är det ju faktiskt rätt enkelt att backa ur och stoppa en passerande buss. Med varenda liten sketen led stängd, så var jag ju tvungen att sysselsätta mig med något i parken! Plus att huvudvägen är ett bra sätt att se all makalös natur i området, förutsatt att man går till fots. Det här med huvudvägen tänkte jag inte ge vika på i första taget. Israelen kunde inte släppa ämnet vilket gjorde mig lite trött på honom, så jag sa till slut (bara för att få tyst på karln): ”Well, I have changed my mind, this is way to dangerous”. Detta var ett smart drag, eftersom vi då kunde gå vidare och prata om andra saker! Ibland så har man bara lust att fråga om inte det vore bättre ändå ifall vederbörande stannat hemma, men självfallet så tjänar man på att hålla det för sig själv. Vibbarna av negativitet och ”hur ska vi våga?”-mentaliteten gjorde att jag själv ville utforska situationen. Israelen ville plötsligt hoppa av bussen långt innan vår destination Tiansiang. Han menade på att han redan varit upp dit i onsdags. Skönt att bli av med honom, även om han var en rätt så trevlig prick.

Väl framme i Tiansiang så är vädret nästan lika bra. Jag hade nu fått se hela den väg som jag skulle vandra på hela vägen tillbaka till park entrén. Jag ångrade att jag inte hade en ficklampa eftersom det var jättemånga tunnlar med dålig eller ingen belysning. Föreställ dig upptryckt med ryggen mot väggen i en smal tunnel medan två lastbilar möter varandra. Detta är faktiskt en av de vägar som korsar Taiwan, så det är en hel del tung trafik genom national parken! På bilden nedan från Tiansiang kan man se att vädret var nästan lika bra däruppe som nere i staden!
Bra väder även uppe i Tiansiang!
Klockan 10.00 och fortfarande bra väder, och dessutom uppe i bergen i Tiansiang!

Nästan ensam uppe bland bergen och en till synes fantastiskt fin dag framför mig. Fantastisk känsla efter att det känts som att vädret varit nära att snuva mig på hela Taroko National Park i en veckas tid. Detta var min allra sista chans eftersom det är min sista dag här, och vem vet, man kanske även skulle ha spelat på lotto idag!

Passade på att köpa en liter vatten till i Tiansiang. Hade nu två liter vatten, en halvliter te, två chipspåsar och sex bananer i proviant! Nedan kommer ett par bilder från den första kilometern på vandringen.

Här har jag precis börjat att gå de 21 km som ligger framför mig!Alldeles i början av vandringen stötte jag på den första av ett dussintal tunnlar. En av dem var över en kilometer lång!
Tunneln ovan var enkel och ofarlig att gå igenom, det fanns till och med plats för fotgängare! Det fanns dock en hel del andra tunnlar som var riktigt läskiga.

Det skulle visa sig efter ett par kilometer att det bara var en led som var öppen idag, Lyushui Trail. Plötsligt fick jag en chans här att ta en led vilket var bättre än ingen alls! Fick ändå lite beslutsångest eftersom jag redan hade ställt in mig på att vandra fem timmar plus längs huvudvägen. Efter att ha studerat kartan så såg jag att leden i mångt och mycket gick parallellt med vägen i ”rätt riktning”. Detta gjorde att jag bestämde mig för att ta den lilla avstickare som skulle utöka min vandring med ca en timme. Leden var totalt två kilometer lång. Nedan några utvalda bilder från Lyushui Trail.
Lyushui Trail, även om det inte står på skylten!Naturvy Lyushui Trail.Naturvy Lyushui Trail. Nedanför leden kan man se huvudvägen, min huvudled för dagen!
Såg inga ormar men däremot en och en annan aggressiv geting! De påminde en hel del om det vi kallar jordgetingar hemma, fast de var påtagligt större!

Tillbaka ner på huvudvägen efter en dryg timme längs Lyushui Trail. Sedan följde ytterligare 5-6 timmars vandring med magisk natur tillbaka ner till parkentrén. En extra rolig grej som hände var att det ett efter par timmars vandring stannade en taxi alldeles framför mig. Det är rätt vanligt att folk ”tourar” parken i taxi, så det var inget konstigt med det. Detta var dock den första taxin jag såg idag. Ur kliver ett lite äldre par, gissningsvis mellan 55 och 60 någonstans. Hon med asiatiskt utseende och han av västerländsk börd. Detta var vid en av de allra vackraste sträckorna. Jag nickar och hejar på dem och de hejar tillbaka. Jag går lite långsamt vidare, och är precis som det här paret alldeles förstummad av omgivningen. Efter en stund kommer mannen springande efter mig. ”Are you walking all the way down to the park entrance?”, säger han på rungande Australiensisk accent. Ja, svarar jag. ”Can we join you?”. Jag blir jätteglad över sällskapet och det visar sig vara mycket trevliga människor. Peter från Australien som sagt och hon Japanska (självfallet redan glömt namnet). Taxichauffören bara skakar på huvudet när Peter ber honom dra!

De är här i Taiwan, precis som jag, under ett par veckor och bor på Bali i Indonesien! Vi går tillsammans hela vägen ner och jag blev riktigt imponerad av deras insats! De hade dessutom inte ens bra skor att gå i. Vi avverkade 10 km tillsammans upp och ner genom tunnlar och en del små avstickare på ”supension bridges” ut över stupen längs vägen. Fantastisk dag. Precis klockan 17.00 kommer vi ner till park entrén och det går en buss klockan 17.00! Efter tio minuters busstur (det tar en timme från park entrén till Hualien) öppnar sig skyarna, och allt är precis som det brukar vara här i Hualien igen! Gissa om jag mös på bussresan tillbaka! När vi hoppar av bussen ger Peter mig sitt visitkort och ber mig kontakta honom om eller när jag kommer till Bali nästa gång. De verkar närmast lyriska att de träffat mig idag och Peter säger: ”You inspired us to walk with you instead of taking the taxi back down, and as a result we had the best day in our whole Taiwan trip!”. Sedan skiljs vi åt, närmast rörda av vad vi fått uppleva tillsammans idag.

Nedan ett urval av bilder på den långa vandringen idag. Jag skriver inget om bilderna den här gången, de får tala för sig själva. Det blir desto fler bilder istället. Det enda jag tyckte var lite synd idag var att jag inte fick gå ”Tunnel of nine turns trail”, vilket ska vara en riktig höjdare. Den var totalt livsfarlig idag, så det var lätt att avstå. På några av bilderna syns en massa nedfallna stenar och klippblock. Det är i början/slutet på ”Tunnel of nine turns trail”. Lägg även märke till den roliga engelskan på en av skyltarna…30 bilder nedan!!!
Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Stefan på vandringen genom Taroko Gorge. En vänlig taiwanes förevigade detta ögonblick, vilket jag är tacksam för!Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.Vandringen genom Taroko Gorge.
Denna typ av landskap är bland det svåraste som finns att fånga på bild tycker jag. Särskilt när det är så pass höga berg och vida vyer inblandade. Fotografierna gör stället många gånger mindre vackert än vad det är i verkligheten. Jag överdriver inte!

Vad är det som är så speciellt med Taroko Gorge då? I wikipedia kan man bland annat läsa följande, vilket summerar det hela ganska bra. ”Taroko Gorge and its surrounding area are well known for their abundant supply of marble, leading to its nickname, ”The Marble Gorge”. The rock now seen in Taroko began over 200 million years ago as sediment on the bottom of the ocean.”

Förutom marmorn, mycket högre berg och klimatet, så påminner detta faktiskt väldigt mycket om Höga Kusten i Sverige. Landhöjningen är snarlik också. Sammanfattningsvis så är naturen extremt vacker här!


(15/10-09) 100 dagar har jag varit på resande fot idag. Tiden går riktigt fort. Snart är det jul igen!

Vädret är fortsatt kasst även om det inte regnar lika ofta och länge som i början veckan. Var på turistinformationen alldeles nyss och alla leder är fortfarande stängda uppe i Taroko National Park. Jag funderar på att dra upp längst in i parken med buss imorgon och gå de ca 21 km tillbaka till parkentrén. Oavsett väder! Det går en buss 06.30 och en 08.40. Huvudvägen har som jag sagt tidigare varit öppen hela tiden, men de riktiga godbitarna i form av fantastiska landskap och vyer är små leder som sticker ut från huvudvägen.

Börjar tappa tålamodet lite nu. Idag får jag försöka sysselsätta mig med annat. Jag är nog lite för bortskämd med att oftast ha tur med vädret.

Europes nya ”Last look at Eden” är en riktigt bra hårdrocklåt. Hoppas resten av skivan är lika bra! Låter bra mycket tyngre och bättre än de två plattorna som kom innan. John Norum är gud på gitarr som vanligt. Kul.

Fråga: Vad är det som skiljer sig då det gäller att lägga till en ny tangentbordslayout mellan Windows XP och Windows Vista? Varje gång jag försöker lägga till svenska på Vista så lyckas jag med det. Men sedan när jag skiftar till svenska så funkar inte tangentbordet för svenska.

Jag har inte riktigt blivit kompis med maten här i Taiwan ännu. Äter lokal mat en gång per dag och antingen McDonalds, KFC eller Pizza Hut den andra måltiden. Frukost kan man hitta bra och gott på lokala ställen (man behöver faktiskt inte käka Egg Mcmuffin på McDonalds varje dag!) för 35-40 NT. Maten i Sydkorea framstår som mycket godare i min smak. Men, men jag kan ha haft lite oflyt också. Man blir ju inte direkt expert på ett par veckor. Kina mat kan man ju självklart hitta här. Även den Kina mat vi i väst anser vara Kina mat. Det vi i väst anser vara Kina mat är den kantonesiska varianten. Detta beror på att det är den som är överlägset mest exporterad utanför Kina. Det finns en uppsjö andra regionala kinesiska varianter, som många i väst inte har en aning om en gång. Det blir att testa dessa den dag man gör en rundresa i Kina. Här kan man även hitta en del av dessa andra varianter, men det är självfallet svårt att veta vad som är vad. Här i Taiwan har de egna taiwanesiska inslag i dessa, så det är klart man kan bli förvirrad.

Av en slump så kan jag konstatera att växelkursen mellan Thailändska baht och Taiwan New Dollars är ganska precis 1:1. Thailändska baht står möjligen något lägre i värde. Detta gör att det blir enkelt för mig att jämföra kostnader dessa länder emellan, eftersom jag är väldigt bekant med priserna i Thailand. Jag åt precis en lunch som jag blev ordentligt mätt på för 65 NT, då ingår vatten, vilket det sällan gör i Thailand eller Filippinerna exempelvis. Du får leta om du skall äta dig mätt på 65 Baht i Thailand nuförtiden! Det roliga är att lunch priset i Sverige ligger ganska precis kring 65 kr. Nu har jag även roat mig med att kolla dessa tre länders snittinkomster per capita från år 2008. Jag listar de hundra första länderna i världen på listan nedan:

1  Qatar 86,008
2  Luxembourg 82,441
3  Norway 53,738
4  Singapore 51,226
5  Brunei 50,199
6  United States 47,440
7  Hong Kong 43,847
8  Switzerland 43,196
9  Ireland 42,110
10  Netherlands 40,558
11  Iceland 40,471
12  Kuwait 39,915
13  Austria 39,887
14  Canada 39,098
15  United Arab Emirates 38,894
16  Sweden 37,334
17  Denmark 37,304
18  Australia 36,918
19  Belgium 36,416
20  United Kingdom 36,358
21  Finland 36,320
22  Germany 35,539
23  Bahrain 34,662
24  France 34,205
25  Japan 34,116
26  Taiwan 30,912
27  Greece 30,681
28  Italy 30,631
29  Spain 30,589
30  Cyprus 29,853
31  Slovenia 29,521
32  Israel 28,474
33  The Bahamas 27,735
34  South Korea 27,692
35  New Zealand 27,083
36  Czech Republic 25,118
37  Oman 24,674
38  Malta 23,971
39  Saudi Arabia 23,814
40  Portugal 22,232
41  Slovakia 22,097
42  Seychelles 20,829
43  Estonia 20,561
44  Trinidad and Tobago 20,338
45  Hungary 19,553
46  Antigua and Barbuda 19,340
47  Barbados 18,977
48  Lithuania 18,977
49  Croatia 18,575
50  Equatorial Guinea 18,058
51  Poland 17,537
52  Latvia 17,106
53  Russia 15,948
54  Botswana 14,907
55  Gabon 14,545
56  Mexico 14,534
57  Chile 14,529
58  Argentina 14,408
59  Libya 14,192
60  Malaysia 14,081
61  Saint Kitts and Nevis 13,826
62  Turkey 13,139
63  Lebanon 13,006
64  Venezuela 12,806
65  Uruguay 12,785
66  Romania 12,600
67  Bulgaria 12,322
68  Belarus 12,313
69  Mauritius 12,011
70  Grenada 11,464
71  Kazakhstan 11,434
72  Panama 11,362
73  Montenegro 11,111
74  Iran 11,052
75  Serbia 10,810
76  Saint Lucia 10,750
77  Costa Rica 10,735
78  Brazil 10,466
World 10,433
79  Saint Vincent and the Grenadines 10,163
80  South Africa 10,136
81  Dominica 10,133
82  Macedonia 9,164
83  Jamaica 8,967
84  Azerbaijan 8,634
85  Dominican Republic 8,619
86  Peru 8,594
87  Thailand 8,239
88  Colombia 8,229
89  Suriname 8,188
90  Tunisia 8,002
91  Belize 7,954
92  Ecuador 7,786
93  Bosnia and Herzegovina 7,624
94  El Salvador 7,564
95  Ukraine 7,342
96  Albania 6,897
97  Algeria 6,709
98  Namibia 6,612
99  Angola 6,252
100  Kiribati 6,122
101  China 5,970

Siffrorna är plockade från internationella valutafonden. Sverige på 15:e plats med 37334 US$, Taiwan på 25:e plats med 30912 US$ och Thailand då på plats 86 med 8239 US$. Lunch i Taiwan 65NT=67.70 Thai Baht=13.90 SEK. I vilket land har man mest pengar över efter att man fått lön och ätit EN lunch? Sverige, säger någon, vilket ju stämmer. Efter X antal luncher samtidigt som kostnaderna på de flesta andra prylar i respektive land följer detta prismönster, blir svaret på frågan var man har mest pengar över enkelt. Taiwan, överlägset. Jag upplevde även Sydkorea på liknande prisnivå som Taiwan dock med medelinkomst på ”endast” 27692 US$. Jag generaliserar rejält nu, plus att jag inte som turist kan veta vad de flesta andra saker kostar i dessa länder. Men jag tyckte det var lite kul att se att i denna lilla studie så slår Taiwan ett flertal väl utvecklade länder rejält på fingrarna. Filippinerna låg förresten på 124:e plats med 3515 US$. Skamligt låg medelinkomst. Det finns ett flertal listor på detta med inkomster, men fördelningen länder emellan är i stort samma på alla. Så siffrorna i sig ska man nog ta med en nypa salt.

En siffra som dock verkar vara viktig i nyhetsflödet idag är att Dow Jones har nått 10 000 punkter. Världen verkar gilla det, trots att det inte säger mycket om läget. Det är dock ett år sedan Dow Jones stod på 10 000.


(14/10-09) Igår kväll vid 20-tiden upphörde det plötsligt att regna. Detta gav mig möjlighet att utforska staden till fullo. Det torkade upp rätt snabbt på gatorna vilket var skönt. Jag gick in på en av stadens restauranger, som vanligt så fanns det ingen meny på engelska. I en del fall så brukar det finna bilder på maträtterna och så pekar man bara på vad man vill ha. I detta fall så fanns inget alls. Rätt så fullsatt restaurang med en servitris och en västerlänning som ser ut som två jättestora frågetecken. Det tisslades, tasslades och skrattades rätt så ordentligt vid en del bord. Dödläget mellan mig och servitrisen slutar med att jag blir inbjuden till köket för att välja mat genom att peka på de kokande grytorna! Det är sådant här som är kul. Faktum är att jag hade kunnat peka på vad som helst där inne i köket. Jag kände inte igen något som fanns där! Således hade inte valet spelat så stor roll för min del. Så är livet här. Går man inte in på McDonalds eller KFC så vet man aldrig vad man kan få för mat. Det visade sig att jag lyckades få till en rätt god måltid. Undrar fortfarande vad det var för något. Att det var nudlar inblandade det fattar jag, men resten…
Vaknade upp av ringande alarmklocka 07.00 som vanligt för att titta ut bakom fönster gardinen vad vädret hade att bjuda på idag. Helt blå himmel bakom bergen. Jag duschar och gör mig i ordning och går och käkar frukost. Efter frukost så börjar molnen på nytt välla in över bergen. Efter att ha pratat med folket på Visitor Information Center, så bestämmer jag mig för att avvakta ytterligare någon dag. Tydligen så är alla leder stängda även idag. Huvudvägen som man kan vandra, är alltid öppen, men rankas som farlig på grund av fallande stenar. Hörs inte alltför lockande. Jag tror jag låter det torka upp en eller par dagar till. Jag har torsdag och fredag på mig också att åka upp till parken. Det är möjligt att jag åker både torsdag och fredag. Är grymt sugen på lite bergsluft.

Blir till att göra lite aktieaffärer och dra ut och springa idag. Det brukar bli typ ett par veckor mellan varje pass, vilket är alldeles för sällan. Å andra sidan kan detta ha gjort att jag blivit kvitt alla skador, man kan ju alltid hoppas.

Igår, den 13 Oktober slogs rekordet då det gäller unika träffar på ett dygn på denna sida. 74 träffar blev det! En anledning var säkert att jag laddade upp en massa nya bilder, men det i sig brukar inte ge så mycket extra träffar i vanliga fall. Roligt. Egentligen bryr jag mig inte så värst mycket, men helt klart är ju att allt jobb man lägger ner känns mer meningsfullt. Kommer nog att lägga in mer bilder från Taipei idag. Det saknas bilder helt från min sightseeing där den 9 Oktober.

Det värsta är att jag börjat tänka på Sverige och att jag måste börja med att byta till vinterdäck när jag kommer hem. Men det går säkert över när jag ligger på beachen i Filippinerna! Den sista tiden i Asien kommer att bestå av mycket beach och bad, den saken är klar. Det är inte helt säkert att det kommer att vara en Filippinsk beach, kan mycket väl bli en och annan Indonesisk beach också!

Man kan ju alltid hoppas att inget av kredit/debit-korten blivit spärrade på grund av dataintrånget i Europa. Klarar mig säkert ändå, men onödigt strul är inget man vill ha.
Vädret onsdagen den 14 Oktober klockan 07.00.
I morse såg det bra ut ett tag, men sedan började nya regnmoln torna upp sig igen. Nu är klockan 14.00 och det har inte regnat något än, men jag vill även ge parken en chans att torka upp lite innan jag drar dit!

Rejält stort internet café här i Hualien. De flesta spelar spel, vilket är jätterstort här i Taiwan, precis som i många andra delar av Asien.
Internetcaféet jag använder mig av i Hualien. Bekvämt med bra utrustning. Kostar 15 NT (3.25 kr) per timme.

Kvällsuppdatering: Det har spöregnat hela eftermiddagen och kvällen här. Var ute och sprang vid lunch tid längs stilla havskusten. Mycket tung femma på strax under 22 minuter. Som vanligt så häpnar man över att pulsen ligger konstant på närmare 200 slag per minut. Jag såg när jag gick ifrån löppasset idag att min puls vid gång i rask takt pendlar mellan 130 och 145 slag per minut! Pulsmätaren går INTE fel, det har jag kollat upp förut. Riktigt skönt klimat här. Påminner mycket om Hawaii. Inte speciellt konstigt eftersom breddgraden är snarlik.

Jag förväntar mig inte att komma till så mycket bättre väder på Filippinerna dessvärre. Den här årstiden rullar lågtrycken in från stilla havet och ca vart femte är en tropisk storm eller ännu värre en tyfon. Det får man räkna med och det är inget att gnälla över. Det bästa är att se till att hålla sig så långt söderut i Filippinerna som möjligt för att undvika tyfonerna. Jag har en del andra planer förutom Filippinerna som är intressanta. Får se om jag hinner/orkar ta tag i dem eller om jag bara lever billigt och lugnt på Filippinerna. Det har gått en del pengar vid det här laget! Samtidigt skall man alltid dra bort vad det har kostat att vara hemma och inte göra nånting! Det glömmer många bort, men den kostnaden är ju långt ifrån försumbar, med tanke på prisläget i Sverige.

Lite tankar om framtiden: År 2050 kommer det att finnas 9 miljarder på planeten. Hur många människor kommer då att hungra när det idag hungrar 1 miljard människor? Dessutom undrar man ju hur resurserna skall räcka. När man är i länderna här i Asien och tittar på deras enorma utvecklingstakt med gigantiska energibehov som följd, så undrar man verkligen hur detta kommer att sluta, som ren optimist då. Allt snack om att det är USA som driver konsumtionen i världen och att Amerikanerna inte konsumerar, vilket gör att ”the road to recovery” kommer att dröja ytterligare känns som nys, i alla till hälften. När jag går längs gatorna här i Taiwan så är det enormt med lyxbilar, varannan eller var tredje verkar vara en Mercedes, BMV, Volvo, SAAB eller Volkswagen. Resten självfallet då japaner. Än lyxigare var det i Sydkorea. De västerlänningar jag träffat i dessa båda länder är oftast Amerikaner i jakt på jobb här. Det som är gemensamt för dem är att de flesta tycker att USA är slut som världens största ekonomi, samtidigt så har de bekymmersamt jobbigt att erkänna Kina/Asien som den nya jätten ekonomiskt. Till den grad så det nästan blir löjligt. Nu när USA inte är lika starka längre kommer hela världen att gå under. Amerikaner kan inte erkänna att Kina exempelvis har börjat få en stor skara starka inhemska konsumenter. De tycks fortfarande tro att så länge inte USA köper av Kina så går Kina också dåligt. Häpnadsväckande att stänga ögon och öron på det sättet tycker jag. Satt häromdagen och tittade på ett program om Macau, spelhålan som har gått riktigt bra under 2009. 50 % av kasino verksamhetens omsättning motsvarar Las Vegas hela omsättning! 50 % av omsättningen kommer från Kinesiska medborgare! Som en av de stora bossarna i Macau uttryckte det: ”The Chinese consumers are climbing the consumer ladder and as a result, so are we”.

Samtidigt skall man vara ödmjuk och säga att kinesisk medelklass inte konsumerar lika mycket som europeisk eller amerikansk medelklass. Men ökningen av miljonärer är fortfarande dramatisk i jättelandet.

Detta är min tolkning av det hela och jag är knappast någon expert.


(13/10-09) Det regnar konstant här i Hualien fortfarande. Inte mycket att göra än att vänta på att vädret skall bli bättre. Det spöregnar inte på tropiskt vis, mer som ett svenskt sommar regnande som varar i flera dagar. Det ser inte ut att bli någon ljusning på ett bra tag heller. Detta är typiskt områden runt 15-25 grader den här årstiden i den här delen av världen. Flyttar man hit någon gång i livet så blir det så nära ekvatorn som möjligt. Blir det inte direkt träff av en tyfon så kommer det nederbörd från tyfoner som passerar förbi. Är tyfonens hastighet låg så kan regnandet vara i veckor. Det är möjligt att detta är rester från tyfonen Parma, som gör landfall i norra Vietnam inom kort. För övrigt så är jag väl stationerad ganska precis på kräftans vändkrets just nu. Kräftans vändkrets passerar genom 19 länder i världen av vilka Taiwan är ett av dem!

Jag har förlängt min hotellbokning fram till lördag här i Hualien, så nu är det spikat att jag blir kvar här ända fram till näst sista dagen i Taiwan, då jag åker tillbaka till Taipei. Det känns inte kul att chansa på att vädret är bättre på andra platser i landet, som dessutom fortfarande kan vara drabbade av tyfon Morakot, i form av förstörda vägar och annat mindre kul. Jag har även redan köpt en tågbiljett tillbaka till Taipei på lördag! Det är inte ofta jag har nästan en veckas framförhållning! Om allt går väl så kommer jag att vara i Cebu city på söndag kväll. På måndag den 19 oktober skall en berömd norrlänning dyka upp i Cebu city enligt uppgift. Skall bli kul att träffas i Asien igen, vilket vi inte gjort sedan 1993, den gången på Koh Samui, Thailand.

Finns inte mycket att göra här just nu. Närmast livsfarligt att gå på stan också, det är väldigt halt på trottoarerna som är marmorbelagda! Marmor är en stor exportvara från den här regionen. Det trista är att marmor brytningen är förödande för miljön. Skillnaden från igår förutom att det regnar lika mycket, är att det är en ganska kraftig vind nu också.

Kollar mycket på CNN och kan konstatera att vädermässigt på hemmaplan så pratas det nästan hela tiden om en ovanlig kallfront som sträcker sig ner över Sverige ända ner mot Sydeuropa. Vidare mycket snack om Michael Jacksons låt ”This is it”. För övrigt mest Pakistan, Afghanistan, Iran, Irak och Nordkorea. Nordkorea som tydligen provskjutit någon typ av raketer igen.


(12/10-09) Karta i ena handen och paraply i den andra. Så har dagen sett ut när jag navigerat till fots i Hualien mellan vattenpölarna. Förhoppningsvis kan jag lämna kartan på rummet hädanefter då staden är ganska liten och jag kan den hyfsat nu. Jag gick upp klockan 06.00 i morse för att se hur vädret var. Det gick ganska snabbt att bestämma sig för att sova vidare ytterligare några timmar efter att ha tittat ut genom fönstret. Det har regnat konstant hela dagen, så det var ett sunt beslut. Det värsta är att även om vädret blir bra, så kanske det måste vara torrt ett antal dagar för att det skall vara någon idé att försöka sig på nationalparken. Jag försöker se detta som en chans att vila upp mig och bara njuta ett tag. Jag misstänker att den nederbörd som kommer här just nu är rester från tyfonen Parma som ligger över den kinesiska ön Hainan just nu. Parma kommer sedan att dra in över norra Vietnam, då den gör landfall där så är det femte landet den gör landfall i!! Riktigt besvärligt oväder alltså.

Även om författarna i Lonely Planet säger att det inte finns mycket att se i staden Hualien, så är detta faktiskt en inblick i Taiwanesiskt småstadsliv för mig. Man behöver inte alltid ett antal sevärdheter för att kunna uppleva en plats på ett trevligt sätt. Det är ofta det räcker med att bara finnas till på plats. Hur många gånger i livet är man i en mindre Taiwanesisk stad?

Jag får väl se hur jag gör. Antingen är jag här ända till på lördag, då jag åker tillbaka till Taipei eller så hittar jag på något annat. Staden Tainan på västkusten verkar intressant. Det skulle jag kunna hinna med och sevärdheterna är inte så väderberoende där. BBC har bästa väderprognosen på nätet tycker jag, och tittar man där så ser man att Taiwans östkust kommer att vara täckt av moln hela veckan ut i stort sett. Däremot ser västsidan trevligare ut. Det finns en jättefin nationalpark längst ner på spetsen av ön som heter Kenting national park. Det är också något att titta på för mig. Tiden är dock som sagt knapp. Just nu är jag jätteglad över det relativt fina vädret jag hade i Taipei, särskilt de två första dagarna.
Utsikt från mitt hotellrum i Hualien, måndag morgon den 12 Oktober 2009
Så här såg det ut i princip hela dagen idag i Hualien. Man ser en liten skymt av en del av bergen på bilden. Om vädret är bra så har jag en fantastisk utsikt över bergen bakom staden. Det är verkligen inga små berg heller!

Idag passar jag på att uppdatera sidan med fler bilder från vistelsen i Taipei så titta gärna igen på inlägget från Taipei! Är det någonting jag har gott om idag så är det tid!


(11/10-09) Det var lika grått i Taipei i morse när jag gick upp som det var igår kväll när jag gick och lade mig. Tog tåget från Taipei Main Station till Hualien som gick klockan 08.00. Tåget tog på pricken två timmar och fem minuter, precis som aviserat på biljetten. Under resan fortsatte det helgråa vädret med kraftig dimma och jag får en känsla av att jag missade en hel del vackra vyer under resan på grund av det.

Framme i Hualien gick det relativt enkelt att hitta ett hotell som jag hade sett ut i förväg, men jag hade inte någon bokning. Dock så hade hotellet endast en skylt på mandarin vilket inte hjälper mig speciellt mycket. Var tvungen att fråga mig fram lite, vilket kan vara ett företag i sig när ingen kan engelska. Detta är en del av charmen med att åka till ett sådant här land. Lyckan kan vara fullständig både för mig och för den som lyckats hjälpa till, med skratt och allmänt trevlig stämning. När man bara rest ett par timmar, på ett hypermodernt tåg så är man fortfarande på bra humör när man kommer fram. Jag kan säga att tåget gick snabbt, men på östkusten går det inget HSR (High Speed Rail). Det HSR som finns går längs västkusten av Taiwan och har 9 stationer. Jag får väl se om jag kommer över på den sidan Taiwan.

Precis när jag står i receptionen och skall checka in så börjar det spöregna. Efter incheckningen var jag tvungen att få i mig mat eftersom jag inte åt någon frukost i Taipei. Turligt nog så kunde jag hitta en restaurang utan att bli alltför blöt i störtregnet. Efter käket blev det till att läsa på om denna plats, vilket passar perfekt när vädret är dåligt. En liten tupplur blev det också.

Klockan är nu 20.00 och jag har precis käkat middag och varit på Visitor information Center. Visitor Information Center här har tydligen vunnit pris för att vara en av de bästa i hela Taiwan, och jag kan bara hålla med efter att ha varit där. Mycket viktigt för mig att få uppdaterad information om Taroko Gorge (Taroko National Park) inför morgon dagen. Killen som tog emot mig var oerhört trevlig och hjälpsam och jag fick busstidtabell och kartor över både parken och Hualien city. Det viktigaste av allt för mig var som sagt att få reda på vad vädrets makter gjort med nationalparken på sistone. Läget är enligt följande. Tyfon Morakot hade ingen större påverkan på denna nationalpark. Det är de goda nyheterna. De dåliga är att det har regnat ovanligt mycket de senaste 4-5 dygnen vilket har medfört att de har stängt de flesta leder som går från huvudvägen. Det enda man göra just nu är att åka buss in genom parken längs huvudvägen och vandra tillbaka till parkens entré, vilket är en promenad på 19 km. Till och med detta var tydligen lite farligt just nu på grund av jordskred och fallande stenar. Killen tyckte att man skulle ta den första bussen som går 06.30 härifrån, för att få en bra dag. Nu när jag skriver detta så har vädret blivit något bättre, regnet har upphört. Noterbart är också att det är något varmare i luften här, runt 26 grader i skuggan ikväll till skillnad från Taipei där det var nere på 21-22 ibland den här tiden på kvällen. Dessutom var det ganska starka svala vindar, vilket var skönt och svalkande. Liten, men märkbar skillnad trots att jag bara är ca 20 mil längre söderut nu. Klimatet hittills på den här ön är helt perfekt. Det som är problemet här är att man kan ha otur att en tyfon i värsta fall gör landfall här, alternativt passerar förbi i närheten av ön, vilket kan ge stora nederbördsmängder. Man kan säga att Augusti till Oktober är årstiden för tyfoner. Taiwan har också väldigt mycket jordbävningar.

Det som gäller nu är att besluta sig för om det är värt att vänta på att vädret skall bli bra här, eller åka vidare. Jag måste sätta en deadline för hur lång tid vädret får på sig att bli bra! Det är ju inte säkert att vädret är bättre i andra delar av Taiwan heller! Jag måste vara tillbaka i Taipei på lördag så jag har inte jättemycket tid på mig. Skall försöka kolla vädersajterna på nätet vad det är som gör att det är så mycket nederbörd här just nu.

För övrigt så var jag tvungen att fråga på Visitor Information Center var det finns ett internetcafé i staden. Efter att ha gått runt här i Hualien ett bra tag så gav jag upp. Staden är ganska liten, men ändå den största längs öns östkust. Invånarantalet ligger på ca 110 000.

Nu har jag äntligen lärt mig att ställa om tangentbordet till svenska på kinesiskt Windows också, vilket är en förutsättning för att kunna uppdatera denna sida.

En rolig grej är att jag verkligen får skärpa mig när jag skall skriva på grund av allt oväsen på internetcaféerna här. Varenda har pc högtalare vid skärmen och grannarna bredvid kör alltid på högsta volym när de spelar spel. Samtidigt så kör de Abba varvat med Taiwanesisk musik i en stor stereoanläggning på rätt hög volym i själva caféet.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »
Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.