31 - Nepal och Indien 2017

Tengboche, Nepal

(16/9-17) När jag drar upp gardinen på rummet efter att jag vaknat fylls jag av glädje när jag ser bergen på andra sidan dalen från Namche Bazaar. Den högsta snötäckta toppen är Kongde Ri på 6168 meter och den ligger ungefär fyra kilometer väst om Namche Bazaar. Att så här tidigt på trekken vara omgiven av så pass höga toppar är fantastiskt. Det kanske är det som är den stora styrkan med lederna här i Everest-regionen.

Den fantastiska utsikten från mitt hotellrum i Namche Bazaar.

Jag träffade japanen och hans sherpa-guide vid frukosten och vi pratade en stund och dom sa att det nu syntes på mig att jag var full av energi. Jag kunde bara bekräfta det och tillade även att jag mådde kanonbra hela dagen igår också. Dom var också på väg till Tengboche idag.

Kring 07.30-tiden påbörjade jag dagens vandring från Namche Bazaar. Den allra första biten av leden mot Tengboche gick jag en del av igår på min acklimatiseringstrek. Man börjar med att gå upp och ut ur Namche Bazaar i kraftigt brant terräng. Hela byn ligger på en brant sluttning. När man sedan avverkat det branta partiet går man i flera timmar i ganska plan terräng med fantastiska vyer både upp och ner längs Khumbu-dalen. Oavsett vilket håll man vänder sig åt är naturen ofattbart vacker. Ama Dablam dyker också upp på relativt nära håll längs den här delen av leden. Man får vara på sin vakt så man inte tittar för mycket på den vackra utsikten och ramlar ner för något stup. Leden följer dalen högt upp från botten där Dudh Kosi forsar fram. Det är extra viktigt längs denna del att alltid se till att man är på den inre sidan av leden när man möter jak-karavanerna. Det är inte helt ovanligt att folk blir knuffade över kanten.
































Bilder ovan på sträckan från Namche Bazaar fram till nedstigningen mot Phunke Tenga på 3250 meter

När man kommer fram till byn Phunke Tenga korsar leden Dudh Kosi via en hängbro och på andra sidan bron ligger en militärpostering där man får visa upp sitt TIMS-kort. Phunke Tenga ligger på 3250 meters höjd vilket innebär att man nu befinner sig 200 meter lägre än vid starten i Namche Bazaar. Precis vid denna militärpostering börjar en obarmhärtig stigning på strax över 600 höjdmeter upp till Tengboche på 3860 meters höjd. Stigningen är ungefär 2.5 kilometer lång! Det var dessutom otroligt varmt med sol som stod högt på himlen. Denna sträcka är bisarrt vacker. När jag äntligen når Tengboche har jag totalt druckit fem liter vatten!















Ovan bilder från den branta sista biten av leden från Phunke Tenga upp till Tengboche.

Tengboche är precis som jag trodde en väldigt mysig liten by. Läget på byn är sagolikt vackert. Vid klart väder ar man fantastisk utsikt över bland annat Everest, Nuptse, Lhotse, Ama Dablam och Thamserku. Tyvärr var det ett molntäcke som täckte alla dessa höga toppar vid min ankomst. Längst upp i byn finns Tengboche Gompa som är det största och mest aktiva buddhist-klostret i hela Khumbu-dalen. Klostret är det första man möts av när man når byn från Namche Bazaar.

Det är svårt att föreställa sig hur denna lilla by med bara några få byggnader klarar av att ackommodera de horder av turister som lär passera här om några veckor då högsäsongen för trekking drar igång på allvar. Det finns en stor gräsyta mitt i byn som används som campingplats då alla lodger är fulla. En bit ytterligare längs leden mot Pangboche ligger byn Deboche som i högsäsong också enligt hörsägen är ett bra alternativ om det är fullt i Tengboche. Klostret och många andra byggnader fick en del skador efter jordbävningen. Jag märkte inget av dessa skador nu då dom förmodligen redan är reparerade.

Jag åt lunch i anslutningsbyggnaden till mitt boende på Gompa Lodge, Tengboche Bakery. Det blev en jätteportion pasta med tomatsås och jak-ost och sedan äppelpaj och kaffe till efterrätt! Dom har en massa rätter på menyn här. Bland annat lasagne och pizza. Man märker att priserna på mat börjar gå upp lite på denna höjd, men en stor och mättande måltid kostar ändå bara 50-60 svenska kronor vilket inte är mycket att säga om. Särskilt inte med tanke på att allt måste bäras upp! Det jag verkligen gillar är att man får påfyllning om man äter dal bhat vilket gör att man kan bli riktigt mätt efter en lång tuff vandring.

Efter lunch mulnade det på och jag spenderade ett par timmar inne på Tengboche Bakery tillsammans med japanen och hans sherpa-guide som nu också hade anlänt. Jag hade inte träffat dom under vandringen så det var trevligt att återse dom igen. Vi pratade en hel del om Himalaya och Nepal och kom även in på Bhutan där japanen också hade varit. Efter det gick jag och la mig på rummet och vilade en timme och organiserade lite i packningen och tvättade ett par T-shirts för hand som jag hängde upp på en tvättlina utanför lodgen. Jag passade även på att hänga upp mitt merinoull-underställ som var genomblött av svett.

Timmarna rullade på och det började bli middagsdags. Jag gick ut en sväng någon timme före mörkrets inbrott och kunde konstatera att det var lite folk uppe vid klostret som förgäves försökte få en skymt av någon eller några av de världsberömda bergstopparna. Det var fortfarande mulet. Jag gick in på mitt rum igen och läste lite. Efter en stund inne på mitt rum hör jag folk som skriker och tjoar utanför. Jag tar på mig jackan och springer ut. När jag kommer ut och ser att vädret bort mot Everest har blivit helklart springer jag tillbaka till rummet och hämtar min kamera. Den solnedgång jag sedan får bevittna är helt säkert den vackraste jag sett hittills i mitt liv. Det var som att tiden stod stilla när färgerna över bergen förändrades minut för minut ända till dess att solen gått ner helt. Vi var ett tiotal personer som stod helt tysta under detta fantastiska skådespel och flera stycken inklusive mig själv hade svårt att hålla tillbaka tårarna. När jag pratar med japanens sherpa-guide under middagen efteråt berättar han att trots att han varit här i Tengboche åtskilliga gånger hade han inte sett en så vacker solnedgång. Magiskt!









Bilder ovan från den magiska solnedgången i Tengboche ikväll.

En helt fantastisk dag börjar gå mot sitt slut här i Tengboche. Det känns nästan som att jag skulle kunna avsluta min trek här och nu och påbörja nedstigning mot Lukla! Jag har i stort sett haft kanonväder under hela trekken från Namche Bazaar till Tengboche. Ska man klaga på något avseende vädret så är det i så fall de små moln som ibland skymmer de riktigt höga topparna, exempelvis Lhotse. Men då är man oerhört petig! Solnedgången i Tengboche var som jag beskrev ovan något helt utan motstycke.

Jag har dessutom mått perfekt och har inte känt av några symptom på höjdsjuka alls idag. Dagens trek tog ungefär fem och en halv timme och sträckan var 10 kilometer. Det ska bli skönt att lägga sig och sova ikväll trots att rummet mest liknar en liten cell med minimal brits samt väggar av plywood!

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »
Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.